DLXXXIV Arkitekturkunskap på besök

image
I går ägde gästspelet rum, då tre personer – hela personalen – från Arkitekturmuseets bibliotek fanns på Sture bibliotek och höll en väldigt inspirerande presentation. Hos dem har man tillgång till böcker, tidskrifter, databaser och expertis på arkitektur, allt från boendemiljöer till extrema sportarenor. Vi fick se många intressanta bilder och bläddra i utvalt aktuellt material. Eftersom betydligt fler än gårdagens lilla publik bör få höra dessa entusiaster lutar det åt en repris efter sommaren. Missa inte!

Vi som satt och lyssnade fick varsin påse med museets aktuella program och ett exemplar av Arkitekturmuseets tidning nummer 9 med rubriken ”Arkitektur är personligt”, som kan läsas i sin helhet här. Numret beskrivs på följande sätt: ”Den här gången vill vi förmedla ett urval av alla fascinerande historier som gömmer sig i våra samlingar. Vi vill väcka ett intresse att botanisera vidare i vår unika skattkammare och att fler okända historier blir berättade för en bredare publik.” Det sammanfattar ganska precis gästspelets syfte, även om vi fokuserade speciellt på museets bibliotek.

Men självklart behöver man inte vänta till efter sommaren om man är nyfiken på material som rör arkitektur. Ta en tur till Skeppsholmen – en vardagseftermiddag måste det vara – och besök Arkitekturmuseets bibliotek, där man alldeles säkert kan få en grundlig presentation på plats.

DLXXXII Inglasad mat

imageimageimage
Man får en lite klinisk känsla på nyrenoverade Konsum på Scheelegatan, men det är tilltalande på sitt sätt. De måste ha anlitat en entusiast besläktad med Marla i Seinfeld som ska revolutionera förvaringen i Jerrys garderob: ”We’ll put everything on hooks!” Fast alltså: ”Vi har allting i glasskåp!”

DLXXX Prinsessans prinsessa

Nej, man kan inte inte blogga om det en dag som denna. Jag lånar några twittrade ord från Johan Heed, som råkar vara tillförordnad chef för Östermalmspolisens närområde, även om det inte har med saken att göra. Så här kommenterade han det som inträffat: ”Det kom massor av töser till världen inatt. Alla betraktas nog som prinsessor. En av dom kommer att ha det som jobb. Grattis till er alla!”

DLXXIX Bön med hemgruppen

image
Kvällens hemgruppssamling ägde rum hos Veronica vid Sockenplan. Nio personer var vi den här gången, precis lagom för att kunna dela upp oss tre och tre under bönen. Medan en grupp satt kvar i soffan i vardagsrummet gick en grupp in i det lilla sovrummet och min grupp hamnade det ännu mindre köket. Där fanns två höga barstolar, och när jag tog in en annan stol i normal sitthöjd kändes det så fånigt att sitta där och titta upp på de andra två, så jag hoppade upp på diskbänken. Så där satt vi och bad för varandra en och en. De två som bad la varsin hand på den tredje, som brukligt är, och eftersom vi satt så konstigt, intryckta mellan diskbänken och den höga, smala bordsskivan som stack ut från väggen, fick vi ha en av barstolarna som bönestol i mitten, så att de andra två kom åt att lägga händerna på den som satt där. Den här cirkusen, rundflyttning, handpålägging, en person uppflugen på diskbänken, kunde vem som helst bevittna utanför fönstret en halvtrappa upp. En helt vanlig onsdagskväll för oss. Och skälet till att vi gör de här ansträngningarna, organiserar förbön i grupp, uttrycks på ett berömt sätt i Matteus 18:20: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.” Vi ber till Gud, och Gud hör, för han är där.

image

DLXXVIII Nedslag på Östermalmsbibblan

Arbetsdagsdokumentationen fortsätter. I dag har jag varit på Östermalms bibliotek.


Här är dagens schema.


Personalens skrivare/kopiator/scanner.


En semla i dag också. Tack, kollegan Gunnar!


Dagens gladaste unge var han som fick den här boken när han sa att han ville läsa om ridning. ”Den här blir jättebra”, sa han viktigt och med eftertryck.

Jag önskar att jag också hade en bild på dagens gladaste gamla tant, Ulla, som är med i Östermalms biblioteks talbokscirkel. Hon stod länge och pratade med två av mina kolleger, bland mycket annat om en finurlig liten apparat som man kunde ladda med talböcker, och även läsa in muntliga anteckningar i, och vars batterier håller länge. Hade hon en sådan skulle hon slippa ta med sig en Daisy-spelare i ryggsäcken (en ofta skrymmande spelare som används till talboks-cd-rom-skivorna som kallas Daisy-skivor) när hon reser med långfärdsbuss. Strax innan hon skulle gå berättade hon att hon haft problem med tvättmaskinen tidigare under dagen och blivit på så dåligt humör, men nu var hon uppmuntrad. Och som slutkläm sa en av kollegerna att Ulla hade en fin kappa. ”Det är vintage!” sa Ulla och strålade. ”Fyrtio år gammal!”

DLXXVII Nedslag på Sture

Det här har jag gjort i dag. Bland mycket annat, naturligtvis.


Hämtat post i Sture biblioteks postfack. I guld.


Där fanns bland annat nya nummer av Time och The Economist.


Ätit en av två semlor som jag köpte till mig och kollegan Lisbeth på Wienerkonditoriet.


Tagit hand om kvarglömda saker. Mobilen kändes mest akut. Den låg på ett bord där två unga tjejer suttit och pluggat och jag gjorde en chansning, letade efter ”Mamma” i kontaktlistan och hittade ett nummer som jag ringde till. På frågan om mamman kunde tänkas veta vem dottern pluggat tillsammans med svarade hon ja, och inom kort hade hon kontaktat kompisen och dottern kom och hämtade sin mobil. Enkelt ordnat.

DLXXVI Vet vad du heter


Dramatenbloggen är en trevlig ny bekantskap, opretentiös, rosa, blandad.

Sedan måste bara besserwissern i mig påpeka namnförvirringen. Heter den ”Dramatenbloggen”? Eller ”Dramatenblogg”? Eller ”Dramatens blogg”?

Försöker själv banka in namnet ”Sture bibliotek” i min omgivning, där ”Sturebiblioteket” lätt får fäste. ”Sturebiblioteket” finns i sin tur med i webbadressen till en blogg som tillhör – nej, inte Sturebiblioteket förstås, utan ”Stures bibliotek”, ett gymnasiebibliotek i Halmstad.

DLXXV Satsa 25 dollar, rädda någons försörjning


Klart man vill vara med och finansiera en skönhetssalong i Tanzania! Kivas idé är oemotståndlig – man avvarar 25 dollar, väljer en person bland många behövande som behöver ett lån på kanske 500 dollar till sin verksamhet, väntar in att tillräckligt många ska bidra, får tillbaka pengarna under en avbetalningsperiod på några månader, lånar ut dem igen till någon annan! Och jag har alltså just investerat mina 25 dollar i en tanzanisk skönhetssalong.

Filmen om Pedro visar hur det funkar på en och en halv minut.