Etikettarkiv: Familjen
MCLXII Dagen efter nationaldagen
Klämdagar är ett främmande begrepp för de flesta av oss bibliotekarier, men eftersom jag jobbar helg den här veckan har jag haft ledig fredag i dag. Och vilken fredag! Följande har glatt mig:
- Istället för standardvalet P1-Morgon blev det P2:s Jazzradion i morse. Därigenom upptäckte jag den norska jazzsångerskan Helle Brunvoll.
- När jag satt på pendeln mot Tullinge, tittade ut på grönskan och lyssnade på Helle Brunvoll åt jag en bit schweizisk choklad som jag hade i handväskan. Ja, jag blir glad av sötsaker, särskilt privatimporterade.
- I Tullinge fick jag hjälp av mamma att hämta en Blocket-soffa. Den var så liten att det enda som krävdes för att den skulle gå in i bilen var fällda baksäten.
- På väg från Tullinge sa mamma: ”Ska vi göra en kupp?” och svängde in i ett bekant bostadsområde. Vi gjorde ett spontanbesök hos moster Mia med familj, fick förmiddagsfika och klappade den ursöta hunden Oliver. Han var så glad att han viftade på hela sig.
- Väl på Kungsholmen hjälpte en granne till med inbaxningen av soffan i minihissen.
- Jag och mamma firade den lyckade soffhämtningen med varsin bägare från Kungsholmens glassfabrik. Mamma valde svartvinbärssorbet och kardemummaglass, jag svartvinbärssorbet och favoritsorbeten med lime och mynta. ”Å, vad det där såg gott ut!” sa en polis bakom oss när vi passerade tingsrättens säkerhetssal på Bergsgatan på väg mot Kronobergsparken.
- När jag så fått min dos av sol, umgänge, fika, glass och parkliv kunde jag med gott samvete stänga in mig och se Woody Allens 20-talskomedi Bullets over Broadway.
- Under kvällen har ett stort steg blivit taget mot sommarfärdig balkong. Själva planteringsarbetet tycker jag inte är störtkul, men händerna kan jobba på av sig själva om öronen hålls intresserade av Lundströms bokradio och Medierna.
- Ett pling i mobilen – Marie i Köpenhamn berättade för mig och Lena att hon varit och ätit på Wagamama på Tivoli och kom att tänka på oss, eftersom vi tre gärna äter där när jag och Lena är på Köpenhamnsbesök. Vi chattade en bra stund alla tre, på skandinaviska, medan jag satt på min hyfsat organiserade balkong i skymningen och drack varm choklad med grädde som stått något för länge i kylen och börjat smaka ost, men jag ville väldigt gärna ha grädde.
- Efteråt gick jag till ICA med shoppingkassen från Whole Foods Market (som Jenny köpte åt mig i New York och som det ofelbart blir roligare att handla med) och köpte några grejer som är bra att ha, som mer mjölk och färsk grädde.
- En liten omväg hem via Norr Mälarstrand. Gott om folk på promenad vid halv elvarycket.
MCXVII Hälsningar direkt från Malta
Utsikt på hemväg från Storvreten, där jag varit och slagit av värmeblåset och ljudanläggningen som mamma och pappa lämnade på när de reste till Malta.
Medan jag var där ringde de upp, stående på en plats i St Juliens där de visste att de skulle fångas av en webbkamera. De vinkade, jag tittade, vi pratade.
Och de verkar ha det bra. De hänger med Colin och Paulette, som de lärt känna i en kyrka där nere och nu träffar varje gång de är där. Mamma har också lagt upp en bild på Facebook där pappa leker med deras hund Alfie.
MLXXX Litar på mamma
Stoppar in några bestick i diskmaskinen, de där besticken jag fick i present av mamma någon gång och som jag verkligen gillar. Om inte mamma då och då bidrog till det här hushållet skulle det inte vara mycket till hushåll, mer en samling udda köksgrejer och inredningsdetaljer från studenttiden. Några krukväxter skulle jag inte heller ha. Den enda jag haft de senaste åren fick jag ärva vid något tillfälle, den är en tålig sort som har överseende med min högst sporadiska vattning (det kan handla om månaders glömska) och i förrgår fick jag en till. Den har väldigt snygga lila blommor, som jag undrar hur länge jag lyckas hålla vid liv.
Nu unnar jag mig en kopp Clipper Organic Indian Chai Tea, trots att jag bara har tre påsar kvar. Mamma ska ju trots allt med bror, svägerska och deras yngsta till London snart och kan köpa hem mer åt mig.
MLXV Påskafton extra allt
Från långfredag till kortlördag (grämer mig varje år över den förlorade timmen) med ovanligt måttliga mängder sötsaker, men med barnaktiviteter hela dagen, vilket vi inte dragit oss för att ha de år då det inte varit barn med under påskfirandet, men nu har vi alibi många år framåt.
Bror, svägerska och brorsbarn är kvar i Stockholm hela dagen.
Promenaden gick enligt önskemål till lekparken.
Karamellfärgsfärgade ägg.
Gulblommigt.
Jo, vi åt en massa vitaminer, men chokladäggen stod på bordet som en påminnelse om att man behöver tomma kalorier också.
Den traditionella äggjakten med ledtrådar som hittas fasttejpade på kluriga ställen, när de inte ska fås av mormor över telefon.
Mormor och morfar (gammelmormor och gammelmorfar till mina brorsbarn) fick även ett Skype-samtal på kvällen. Sedan tog brorsdottern hand om disken.
MLXIII Långfredag med tjocka släkten
Barnvänlig tipspromenad runt ett Storvreten-kvarter.
Korvgrillning på altanen.
Vuxna och barn är nöjda.
Påskfika.
Brorsonen tittar på TV med sin farfar. Brorsdottern är ute efter mobilen. Brorsonens påskkalender med choklad.
Brorsonen har byggt in farfar i en koja.
CMLXXX Mor-och-dotter-tid
Tänk att det blev efter-kyrkan-fika med mamma på Café Hagagränd i dag. Att vara kvar i kyrkan på kyrkkaffe är förstås trevligt och gemytligt och extremt prisvärt, men det blir helt annat slags prat när man sitter med många.
Café Hagagränd är ett utmärkt lunchställe, och en fin miljö även för fika förstås, men sötsaksutbudet är inte fantastiskt. Mamman, däremot, är den bästa på alla sätt.
CMLXIV Nisse Landgren i Örebro konserthus
Heldagen med föräldrarna och brorsans familj i Örebro i går avslutades med min födelsedagspresent och föräldrarnas julklapp – konsert med Nisse Landgren, Jeanette Köhn och Svenska kammarorkestern. Vi satt långt fram och anfölls av orkester, trombon och sång från nära håll. Det var häftigt.
CMXLVII Hej farmor!
Äntligen kom den yngre familjen Sporrenstrand till Storvreten. Därmed har vi haft julafton så här på annandagen, med julbord, julklappar, två Sickan Carlsson-filmer, pussel och en massa sötsaker. Brorsan och svägerskan hade beställt en rad särskilda godissorter från New York, som Candycane Kisses och Peanut Butter M&M’s (julvarianten med bara röda och gröna godisar – som vi fick leta efter dem i affär efter affär). När de fick den tunga godiskassen sa brorsan att de insisterade på att betala. När jag sa nej tillade han drastiskt: ”Annars får du stryk! Och betalt!” Jag valde enbart betalt.
Under julklappsutdelningen satt treårige brorsonen med sin mammas och pappas lilla kompaktkamera och sa att han filmade. I allmänhet låtsasfilmar han bara, men nu hade han fått igång rätt funktion. När mamma – hans farmor – står och pratar och håller i ett stort paket på andra sidan fikabordet riktar han kameran mot henne och ropar: ”HEEEJ! FARMOR! HEEEJ!” Så småningom får han hennes uppmärksamhet och hon tittar in i kameran samtidigt som hon räcker honom paketet, men kommer åt en juicekanna på bordet. Kannan tippar och brorsan rycker snabbt fram och rätar upp kannan, men gör det så fort att en del juice ändå skvimpar ut och släcker det ena lyktljuset. Hela församlingen börjar vrålgarva åt det snabba händelseförloppet och vi funderar på det brorsan sa tidigare under dagen om att han brukar kasta sig fram för att rädda saker som han tror håller på att falla och ibland orsakar olyckan själv. Sedan kommer någon att tänka på kameran och brorsan kollar. Jodå, brorsonen hade filmat i två och en halv minut och borde ha fångat alltihop. Det konstaterandet är det sista man hör i den lite drygt två och en halv minut långa filmen. Vi har sett den om och om igen under kvällen, i slow motion under olycksögonblicket, och analyserat fallet och mammas respektive brorsans roll i juicespillet. Hade vi haft en juicesjö om brorsan inte ryckt fram, eller hade kannan snällt tippat tillbaka utan spill? Det är fortfarande oklart. Vi skrattade så vi grät varje gång vi hörde ”HEEEJ! FARMOR! HEEEJ!” och slamret sekunden efter.
CMXLIV Holiday Peanut M&M’s
En natt blev det hemma innan det var dags att packa samma väskor ungefär lika tungt som på hemvägen från New York. En ordentlig kasse amerikanskt godis utgör brorsans och svägerskans beställning, en mindre är allmänt familjegodis. Ytterligare en papperskasse innehåller det hemlagade julgodiset. Lägg till själva familjemedlemmarna, våra klassiska julfilmer samt ett 1000-bitarspussel och lyckan är fullständig här hos föräldrarna i Storvreten.
Theomis 
