CCCXLIV Fisksätra bibliotek

image

Nog för att jag får diskreta utslag av att passera de berömda tullarna och inte riktigt är mig själv igen förrän jag är tillbaka på rätt sida måste jag tillstå att Saltsjöbanan förmodligen är SL:s vackraste resväg. Den här gången åkte jag mellan Slussen och Fisksätra, på vars bibliotek jag skulle visa Delning för chefen och en blivande sociala medier-handledare.

Varje gång jag besöker ett nytt bibliotek får jag känslan ”det här är mitt”. Jag kan slå mig ner och läsa vad som helst från hyllorna, det kostar ingenting och jag kan sitta där i timmar om jag vill. Jag kan också skaffa lånekort och ta med grejer hem. Att behöva åka tillbaka till Fisksätra för återlämning är inte optimalt, men jag kan. Om jag vill.

CCCXXXIII Ett möte i Malmö

Vaknade sent efter en tiotimmarsnatt, som jag intalar mig var väl använd tid efter torsdagens 12-timmarsarbetsdag och fredagens på 14 timmar, men sovmorgnar gör mig frustrerad. Sömn över huvud taget är lite besvärande.

I går morse gick jag upp tio över fyra (inte heller optimalt) och satt en dryg timme senare på Malmötåget. Utan att ha fått svar på frågan om vad det egentligen var för möte jag var inbjuden till för att presentera Delning ägnade jag resan åt att planera en presentation lite på måfå, om kursen och projektet och hur biblioteken kan engagera sig. Inte ens lokalen hade jag fått information om, och jag skrev ytterligare ett mail till den som kallat mig och köpt mina biljetter i hopp om att få svar under tågresan, men det fick jag inte. Däremot såg jag att någon nämnt mig på Twitter, och det råkade vara en av mina Twitter-kontakter, som jag aldrig träffat, som skrev att hon skulle på ett möte där jag skulle vara med. Snabbt som ögat skrev jag till henne och frågade var vi skulle vara. Platsen var Lärcentrum på Stadsbiblioteket, så jag tog mig dit och kom till ett redan påbörjat möte där jag skulle prata efter pausen.

Presentationen gick hyfsat bra och responsen var positiv. Tydligen funkade den approach jag valt för publiken, som bland annat verkade bestå av bibliotekspersonal från andra bibliotek i regionen, och en av killarna som jobbade just på Lärcentrum sa att han skulle börja använda kursen där redan nästa vecka. Sådana reaktioner gör nio timmar på tåg värt besväret.

CCCXXIX Dagens lunch och gårdagens

image

image

I går vid lunchtid satt jag och trivdes på Mocco på Dalagatan och åt en svåräten men både stilig och smarrig tostada med ”amerikansk tonfiskröra”. I dag stod jag med en nummerlapp utanför SL Center på Centralen och tryckte i mig en baguette. Jag hade frågat i spärren om att ladda på en ny säsong på mitt SL-kort och hade blivit hänvisad till SL Center med tillhörande superlång väntetid, och när jag väl kom fram fick jag höra att man inte kunde köpa säsongskort längre utan att det fanns andra alternativ. När jag sa att jag inte hade hört något om den förändringen fortsatte mannen bakom disken att prata om att jag hade sparat en massa pengar om jag hade kommit i går och att de hade haft hur mycket folk som helst där de senaste fyra dagarna. Tack. Tack för det.

Men inget kan förstöra min dag – den första på Sture bibliotek! Jag hann i alla fall tillbaka från ärendet på Centralen – som egentligen var att hämta ut Malmö-biljetter – precis i tid för att hinna hämta bibliotekets post och köpa en kopp kaffe på Espresso House som vi sitter ihop med innan min kollega Ulla skulle ta hand om sex danska bibliotekschefer och jag skulle ta över i disken. Så här är jag nu. Lokalen är fylld av entusiastisk danska.

CCLXXXVII Bokmärken ur verkligheten

När bibliotekarieögon faller på en tidningsartikel som rör bibliotek brukar det handla om neddragningar eller privatisering eller något annat torrt, men till den senaste lyder rubriken ”Glömt rulltårta i låneboken?”. DN skriver om stadsbiblioteket i Jönköping som gjort en utställning av sådant som hittats mellan boksidor. Jag måste bara citera tipsrutan bredvid texten. Den lyder i sin helhet:

SAKER ATT LÄGGA I BOKEN
Bokmärken ska vara tunna och platta och passa mellan boksidorna så att man hittar rätt nästa gång man ska läsa.
Bra exempel:
Vykort
Foto på lillebror eller familjens katt.
Ruter dam (eller något annat kort. Det finns 52 plus joker att välja mellan).
Dåliga exempel:
Bakverk eller annat som smetar.
Ej betalda räkningar.
Brev som ingen annan bör läsa.
(TT)

Det roligaste är att det står (TT) längst ner. De brukar liksom syssla med annat.

CCIX Biblioteksturné

Spanska Mireia lämnar Stockholm i morgon och i går kom vi överens om att ses vid Stadsbiblioteket den här förmiddagen, så kunde jag ge henne en back stage-visning från magasin, via återlämnningsrobot, små prång och arbetsrum, upp till taket. Sällan har Stadsbiblioteket haft en så nöjd besökare. Efter lunch på SthlmNewDeli på Tegnérgatan kollade vi Kånken-utbudet på Naturkompaniet (och fick en i rätt färg undanlagd åt Mireia i Malmö dit hon åker i morgon) och tog som sista programpunkt en sväng till lilla Sturebibblan, där en visning går fort.

CLXXXV Alles Autobahn


Supertrevliga bibliotekarien Maria på Goethe-institutets bibliotek har bloggen Alles Autobahn (det är lugnt, den är på svenska) och skriver här om grafiska romaner som rör musik. (Jag har haft en faiblesse för grafiska romaner de senaste två åren, snart kommer jag att dela med mig av mina egna favoriter.) Kolla boktipsen, bloggen i övrigt och naturligtvis biblioteket på Bryggargatan 12A, nära Centralen. Är man tysktalande lär man hitta massor av intressant material, men även för oss andra finns det mycket att ta del av, som film och musik och även en del svensk- och engelskspråkig litteratur. Och så är det ju så trevligt att gå dit.

CLXXXIV Referensbiblioteket

image

Tjoho, jag har gjort min första post! I torsdags fick jag en introduktion i hur man arbetar med Referensbiblioteket, pedagogik (E), idrott (R) och militärväsen (S) tilldelades mig och nu har jag alltså sökt upp och beskrivit en lämplig databas, nämligen den på StudyAbroad.com, som jag lagt till under Em Undervisningsväsen. Hoppas min beskrivning blir godkänd. Ska maila Britt på Informations- och lånecentralen och kolla.

Över huvud taget är Referensbiblioteket en suverän resurs när man behöver kvalitetssäkrat material inom ett särskilt ämne och har svårt att hitta något speciellt bra via Google. Vi bibliotekarier tror nämligen fortfarande på vår förmåga att söka upp och bedöma information.