Så ljuvligt att höra Jessika Gedin prata om den första Babel-gästen som den som ”inleder hösten”. Den skönaste årstiden är här.
Men just i kväll såg jag Babel med väldigt blandade känslor, för hur trevligt, intressant och viktigt det än är med litteratur – en mycket stor del av både mitt jobb och min fritid – så är det som troende kristen svårt att inte reagera på vilken betydelse den tillskrivs. Prosa, poesi och låttexter – Babel-gästerna sökte svar och mening i egna och andras verk, och det är så klart inte fel, litteraturen har en unik förmåga att öppna dörrar, ge insikter, tröst, allt möjligt, men meningen, den ultimata meningen med allt, hittas inte där. Det Jesus-formade hålet i varje människas inre kan inte täppas till med en roman.



