Mervärde för Sturebibblans besökare och reklam för evenemangen hos våra vänner borta på Kulturhuset.


Mervärde för Sturebibblans besökare och reklam för evenemangen hos våra vänner borta på Kulturhuset.


Vi i Sturepersonalen har alltid betraktat fredag som en omöjlig programdag, då har ju folk annat för sig efter jobbet och kommer inte till biblioteket. Men kanske har vi haft fel hela tiden. En fransk afton klockan sex på en fredag var i alla fall massor av folk intresserade av. Två förlagsrepresentanter och en översättare, som presenterades här, pratade fransk litteratur i svensk översättning inför ett välfyllt bibliotek.

Efter själva föredraget kunde man bläddra och handla.

Ost och kex. Kändes franskt, tyckte vi.

I den bästa av världar hade vi kunnat ge våra gäster välförtjänta arvoden, men som tur är ryms i alla fall buketter inom våra budgetramar.

De nya temana för våra bokpåsar kom upp under dagen.

Likaså den nya utställningen, bilder ur barnboken Spinderella Tarantella.
Den senaste veckan har vi haft kvällsevenemang på samtliga mina tre bibliotek. I torsdags arrangerade vi en trivsam Stockholmskväll på biblioteket i Gamla stan med prat och musik inför en kanske liten men mycket entusiastisk publik.

Salomon riggar.

Tiffany Alnefelt från The English Bookshop berättar under rubriken ”Stockholm utifrån” om turister och andra icke-svenskar som hon möter i butiken, vilka frågor de ställer, vad de vill läsa, vad de vet om Stockholm och Sverige och svensk litteratur. Tydligen är det inte helt ovanligt att bestämma sig för att besöka Stockholm enbart för att Millennietrilogin utspelar sig här.

Frida Lindfors från Utbildningsförvaltningen visar webbplatsen Stockholmskällan och berättar om vad som fanns i området kring biblioteket före bibliotekets tid.

Elin Jonsson, som jag lärt känna litegrann genom hennes syster Anna, spelar gitarr och sjunger som avslutning, lite stockholmsanknutet och lite annat, medan publiken har uppmanats att ta för sig av förfriskningarna som vi dukat upp på bordet vid stockholmshyllan.

Lämpligt nog hade vi samma dag fått upp våra stockholmspocketböcker på en hylla, där de utgör en egen liten, helt ny, avdelning.
Dagens Nyheters Lars Epstein var på plats med kameran och uppmärksammade Stockholmskvällen i sin blogg. (Vinklingen, som framgår med all önskvärd tydlighet i rubriken, var oundviklig, men själva omdömet om kvällen var mycket gott.)

Gillar dem så mycket att jag kommer att ha dem i morgon också.
I dag hänger hela det hippa Kungsholmen på ”Tulo Market” på Fridhemsgatan.




Det är inte ofta jag missar en hemgruppssamling och det är extremt sällan jag missar tre på raken. Men i onsdags var jag på banan igen, då var vi hemma hos min medledare Jonas och fikade och pratade som vanligt. Vi fikade och pratade faktiskt så mycket att vi inte hann ta upp dagens text, så den är sparad till samlingen nästa vecka, då vi för övrigt ska vara hos mig. De texter vi diskuterar handlar alla om bön och är hämtade ur olika böcker, den här gången ur Rick Warrens dunderhit Leva med mål och mening och närmare bestämt ur kapitlet som handlar om vänskap med Gud. Här är några rader:
”Sann vänskap bygger på öppenhet. Det som kan se ut som djärvhet betraktar Gud som äkthet. Gud lyssnar till sina vänners engagerade ord. Han är trött på förutsägbara, fromma klyschor. För att vara Guds vän måste du vara ärlig mot Gud och dela vad du känner, inte vad du tror att du bör känna eller säga.
Det är troligt att du har dold vrede och bitterhet mot Gud att bekänna på vissa livsområden där du känner dig lurad eller besviken. Fram till dess vi är mogna nog att förstå att Gud använder allt till något gott i våra liv, kan vi känna agg mot Gud för vårt utseende, vår bakgrund, obesvarade böner, svåra minnen och annat som vi skulle vilja ändra på. Människor ger ofta Gud skulden för sådant som andra har gjort.”