MCMLXXXI En kines i Stockholm i början av 1900-talet och skateboardåkare i slutet

De två senaste böckerna jag lagt in som litteraturtips i Stockholmskällan har varit riktiga höjdare, på extremt olika sätt.

K’ang Yu-weis svenska resa 1904 är en liten bok utgiven 1970 som jag inte ens minns hur eller varför jag sökte fram i bibliotekskatalogen, men ett av ämnena vi satsar extra på i Stockholmskällan just nu är migration, och kinesen K’ang Yu-wei bodde faktiskt en tid i Stockholmstrakten. Boken skildrar hans första möte med Stockholm och Sverige, som han anlände till direkt från Norge. I början var det ganska underhållande att läsa om den kinesiska resenärens uppfattning om Norge som enkelt och tråkigt, vilket han befarat att Sverige också skulle vara, men så var inte fallet och hans lovord om Sverige, svenskarna och huvudstaden visste inga gränser! Här kunde man klippa ut något skojigt citat, tänkte jag, men så småningom kändes jämförelserna mellan norrmännen och de oändligt mycket mer utvecklade svenskarna tämligen osympatiska, så jag valde istället ett stycke text där Stockholm hyllas och Norge inte nämns. Men jämförelserna klingar snart av och beskrivningarna av de företeelser den mycket nyfikna K’ang Yu-wei ser och besöker i det tidiga 1900-talets Stockholm är riktigt intressanta och detaljerade utan att vara långrandiga.

Nyligen läste jag i en helt annan Stockholmshistorisk bok, från tidigt 1950-tal, att den som vill komma Stockholms historia nära bör ta del av utländska besökares reseskildringar från gångna tider. Deras geografiska utifrånperspektiv liknar vår tidsmässiga distans, på så sätt att de uppmärksammar och skriver ner det vardagliga som en tidsresenär också skulle ha noterat, men som 16- eller 1700-talets stockholmare själva inte skulle få för sig att dokumentera, och som vi därför inte så lätt hittar i inhemska texter från den tiden.

Här hittas litteraturtipset om K’ang Yu-weis svenska resa 1904. För övrigt trodde jag att kinesen i fråga var en vanlig, okänd kille som råkade gilla att se sig om i världen, men jag hade fel.

Nästa bok jag tog mig an var Sheraton years : Stockholm skateboarding 1990-1999, en fotobok som på sitt sätt kunde vara intressant, men som inte riktigt hade tillräckligt talande, bra bilder, enligt min uppfattning, för att de skulle kunna stå helt för sig själva utan vidare information om sammanhanget. Det fanns en text där i boken, i pyttestil på stora uppslag, precis så där otillgängligt utformad som fotoböckers texter brukar vara, och innehållsmässigt brukar de inte heller engagera något vidare, men det här visade sig vara ett undantag. Skateboardåkaren som stod bakom texten var inte bara insatt i ämnet utan en skribent på riktigt, och det han skrivit var inte bara läsbart utan riktigt bra. Den som vill ha en kort men personlig sammanfattning av vad som hände med skateboardkulturen i Stockholm i skarven 1989/1990 och de kommande åren bör alltså läsa den här.

MCMXVII Nostalgitrippar mig genom Stockholmskällans databas

Yes, jag har spårat riksantikvarie B. Sahlin! Det var inte svårt, han fanns på Wikipedia. Det handlar om att det torftiga nyckelordet ”Sahlin, B.” i Stockholmskällan behöver kompletteras med ett par uppgifter innan det auktoriseras, och nu låter det sig göras. Det blir ”Sahlin, Bernhard (1861-1931)”.

Men det går långsamt med nyckelordsauktoriseringen, särskilt när man distraheras av bilder som den ovan. Om man på 1950-talet stod med Klara kyrka i ryggen på Klarabergsgatan såg man inte Åhléns framför sig, utan den här avbildade kåken från 1899, samt en söt liten mobil koja fara förbi. Se bilden i Stockholmskällan.

MDCCCXLIX Nu finns Fältöversten i Stockholmskällan

Faltoversten

Min första post i Stockholmskällans databas på minst fyra år! Min plan är, som sagt, att snöa in på subkulturer bland ungdomar, ungdomsgäng och ungdomsvåld. Kul va?

Vi Stockholmskällemedarbetare inom Stockholms stadsbibliotek har alltså i uppgift att söka fram, beskriva och mata in relevanta litteraturtips för den som är intresserad av något av alla upptänkliga områden inom Stockholms historia. Nästa bok jag ska ge mig på är Vi är framtiden, som innehåller intervjuer med 15-20-åringar i Stockholm 1984.

MDCCCXXIV Tillbaka till Källan

Namnlös

Stockholmskällan – I’m back! Inte sedan början av 2011 har jag jobbat med den stockholmshistoriska webbplatsen och databasen, men nu ska jag alldeles snart börja igen, efter en initieringsrit i form av en sextimmarsworkshop på Medioteket i Liljeholmen. En hel del har förändrats, det är nya människor och nya målsättningar, och tekniken har jag inte ens tittat på. Några människor är förstås desamma. Det är ett häftigt fenomen det där med att inte ha kontakt på några år, träffas igen och bara återuppta snacket.

Trendordet på Stockholmskällan är för närvarande ”minoriteter”, i vid betydelse. Oväntat nog har jag själv blivit sugen på att tolka begreppet lite extra brett och fokusera på ungdomars subkulturer genom tiderna. Vi får se vad det blir av det.

MDCCXXXV Stockholmskällan blir bara bättre

IMG_8251.JPG

Det är som att jag har återupptäckt Stockholmkällan de senaste dagarna. Där finns så otroligt många intressanta fotografier från olika decennier, man kan följa bebyggelsens utveckling, fordonens, modets, yrkeslivens, och fler bilder tillkommer hela tiden.

Dessutom finns nu ett nytt fräsigt reklamkort, som en av Stockholmskällans samordnare var inne på Stadsmuseet och lämnade högvis av i dag.

MCDXXV NuDå! Stockholm

NuDa_En_sodergrabb

NuDå! Stockholm är en bra bok med ett besvärligt namn (hur ska man uttala det?). Det är en i raden av Stockholmsfotoböckerna som är uppställda efter modellen gammalt foto och modernt foto från samma plats, sida vid sida på ett uppslag. Enkelt och oerhört effektfullt för den som är nyfiken på hur staden tedde sig för dess invånare för kanske 100 år sedan. Ambitionen att ta konceptet ett steg till, genom att märka ut detaljer som återkommer både på den gamla och den nya bilden, trots att miljön förändrats mycket, tycker jag dessutom har lyckats. Resultatet är pedagogiskt och tankeväckande.

NudaStockholm

De flesta bilder kompletteras med en kort beskrivande text eller ett citat, som i fallet med Katarina brandstation ovan, där man satt in ett stycke ur En södergrabb berättar – barndomsminnen och bilder från 1880-talets Stockholm av Harry Sandberg. Man kan nog lugnt säga att Sandbergs memoarer, som gavs ut 1957, inte är en av de mer kända Stockholmsskildringarna, och ändå har man valt att plocka några rader ur den boken. Dessutom exakt samma rader som jag för några år sedan valde ut för att förstärka ett annat, liknande foto från Katarina brandstation som ligger i Stockholmskällans databas.

Katarina_brandstation_SK

Coincidence? I think not. Men att inspirera är Stockholmskällans syfte, så jag ser lånet som ett bra betyg på utfört arbete.