MCDLXXXVIII Nya Lakritsroten

20140321-232725.jpg
I torsdags nyinvigdes Lakritsroten på Sveavägen, mitt gamla favoritställe som jag försakat på sista tiden, då jag alltför sällan haft vägarna förbi. Jag skyndade dit efter jobbet och hade stämt träff med Lena som redan varit på plats en stund.

Det var gott om personal och skralt på kundfronten med en kvart kvar till stängning, så jag fick en egen grundlig guidning i lokalen av en entusiastisk medarbetare. Självklart fanns det smakprov på diverse lakritskonfektyr, och eftersom vi pratat om mumsmumsen med lakritssmak langades det fram en halverad sådan att provsmaka. Gott. Jag botaniserade bland salt och söt lakrits, men mest salt, och ockuperade personalen med mina frågor under hela besöket, tills jag bestämde mig för salmiaktryffel, salmiakpastiller, saltlakritsfudge och Lonka Lakritskulor.

Så här två dagar senare har jag fortfarande en del kvar, men det beror inte på måttlighet och självkontroll, utan på att jag strax före besöket i lakritsbutiken hade varit på T-Jarlen och köpt en rejäl påse salmiakmandlar. De är snart slut.

Om Lena har något kvar vet jag inte. Hon deltog under vardagarna den här veckan i satsningen Live Below The Line, en upplysnings- och insamlingskampanj i kampen mot extrem fattigdom, och var begränsad till att äta för max 15 kronor per dag. Provsmakningen i butiken fick hon hoppa över, men köpte förstås med sig en del. I dag planerade hon att kasta sig över sin lakrits.

MCDLV Ritter Sport med hasselnötter

20140222-171246.jpg
Under en storhandling – min största någonsin – med mamma hamnade vi vid ett stort ställ med Ritter Sport. ”Å, de här, de har funnits länge!” sa mamma och berättade att den med mjölkchoklad och hela hasselnötter brukade hon köpa de kvällar hon var på sångövning i Filadelfiakyrkan och skulle orka åka hem till Vällingby efteråt. Det var på den tiden då hon väntade mig. Jag köpte en till mig själv av rent nostalgiska skäl.

MCCCLXXXIII Årets julgodisprovning

20131217-002541.jpg28 vuxna och 4 barn kom till kvällens julgodisprovning, som ägde rum för andra året i dag och därmed är en tradition. Alla var visserligen inte på plats samtidigt, men det var trångt och högljutt och hjärtligt och julgodiset gick åt rätt bra. I går kväll gjorde jag mandelfudge och i dag saffransfudge, choklad- och lakritsfudge, pepparkakspraliner, en variant på Mozartkulor och jordnötsmörsrutor. Jag blev ombedd att dela med mig mailledes av fudgerecept, jordnötssmörsruterecept samt var jag köpt min klänning (Plezuro, förstås).

MCLXXV Bibliotekarier firar och sörjer med sötsaker

20130618-225337.jpg

20130618-225346.jpg
Förra veckan fick Östermalmsenheten en rapport från Mystery Visitor-undersökningen som genomförts på två av våra bibliotek, Östermalms bibliotek och Sture bibliotek. Vid sju tillfällen har båda biblioteken besökts av en person, olika varje gång, med uppgift att bedöma service- och bemötandenivå.

Undersökningen var kvalitativ och inte kvantitativ, betonade man i rapporten, men resultaten framställdes ändå i procenttal och staplar. Utifrån en enda äldre testpersons enda besök bedömdes var på skalan ett bibliotek befann sig när det gällde bemötande gentemot äldre besökare – snacka om osäkerhetsmarginal. Någon annan av testpersonerna hade som ärende valt att be om böcker på ett visst språk som biblioteket inte hade, och skrev då på förbättringsförslagsraden i formuläret att biblioteket borde bredda sitt utbud av litteratur på andra språk. Jag satt nyligen i ett medieplaneringsmöte på Östermalms bibliotek där en kollega läste upp utlåningsstatistiken för all icke svenskspråkig litteratur, och det var bottensiffror för de allra flesta språken. Nu vet jag inte vilken åtgärd som kommer att tas till, men en möjlig sådan skulle vara att skippa några av språken och satsa på de som åtminstone går halvbra och göra utbudet på dessa språk bättre. Det är utlåningssiffror och underlag i form av befolkningsstatistik som bestämmer bibliotekens språkutbud. Om en enda besökare per år efterfrågar ett visst språk kommer vi inte att bygga upp ett litteraturbestånd på det språket, utan informerar om att vi gärna beställer in just de titlar besökaren önskar, exempelvis från Internationella biblioteket vid Odenplan.

Sådana saker var det lätt att reta sig på, liksom de låga poäng biblioteken fick när det gällde personalens benägenhet att på eget initiativ fråga besökare om de behöver hjälp med något. När man hälsat på en besökare som just kommit in – det var vi enligt undersökningen bra på – och han eller hon då inte ställer någon fråga utan går vidare in i biblioteket har få av oss för vana att följa efter och undra vad vi kan hjälpa till med. Jag tror inte det är många besökare som skulle önska den typen av serviceinitiativ, men eftersom frågan fanns med i undersökningsformuläret gick vi miste om poängen.

Vi som jobbar på Sture bibliotek bemannar också, tillsammans med ett gäng andra kolleger, på Östermalms bibliotek, men vi valde att känna oss betydligt mer träffade av Sture biblioteks Mystery Visitor-resultat. Bland alla bibliotek och övriga kommunala kulturinrättningar som undersökts kom vi trea, och vad gällde generell nöjdhet med besöket gav alla sju mystiska besökare oss toppbetyg. 100 % nöjdhet, sa stapeln i rapporten, och vi tog åt oss. Därav firandet på Sturemötet i morse, med vimpelprydda chokladbollar.

Från förmiddagsmötet på Sture bibliotek åkte jag och Salomon vidare till vår sista arbetsdag på Gamla stans bibliotek, som nu är inne på sin sista öppetvecka innan det stängs för gott. Det obligatoriska tisdagsfikat blev lite extra festligt, med pannacottabakelser från Stadsmissionens brödbod. Det var lite vemodigt att sätta upp de två biblioteksflaggorna för sista gången, hjälpa en finsk turistande familj med lån av dator, rekommendera läsning till en besökares son vid den lilla men välmatade tonårshyllan … Under sommaren kommer jag visserligen att vara på plats med jämna mellanrum, men bara för att arbeta med det bokbestånd som ska flytta till Stadsmuseet. Jag har svårt för uppbrott från sådant jag tycker om, när jag inte valt det själv.