MMXXXVII Lite Roly’s Fudge på kvällskvisten

Hemkommen från kvällens litterära salong på Sturebibblan – smått utsjasad som man alltid blir, hur trivsamt och intressant det än är – plockar jag fram födelsedagspresenten som Jenny H köpte i Brighton.

Blandade bitar fudge från Roly’s Fudge Pantry. En kopp te. En bok som inte är den vi pratat om i kväll, utan en helt annan. Läskigare.

MMXXXIII Lavendelfudge

Bjöd syrran på middag i går med fudge till efterrätt, lavendelfudge från Jersey Lavender Farm och hemkokt saffransfudge. Hon tyckte den senare var godast. Rätt svar. Men jag är ganska förtjust i lavendel, och över huvud taget blomsmaker i desserter och annat sött – ros, viol, syrén – och lavendeloljan i fudgen var markant. Gott, men en bit åt gången är lagom.

MCCCLXXIV Gamla amerikanska filmer och nykokt fudge

20131209-001950.jpg
”Wasn’t I lucky to be born in my favorite city?” är mitt favoritcitat från film- och fudgekvällen, sagt av Tootie i början av Meet me in St. Louis från 1944. Judy Garland har huvudrollen och sjunger, för lillasyster Tootie (Margaret O’Brian), Have Yourself a Merry Little Christmas, som skrevs till den här filmen.

Vi såg därefter The Belle of New York från 1952, med Fred Astaire och Vera-Ellen, och sedan Take Me Out to the Ball Game från 1949, med Frank Sinatra, Esther Williams och Gene Kelly. Alla tre filmer är alltså från mitten av 1900-talet och alla utspelar sig mellan 40 och 50 år tidigare, kring sekelskiftet.

Fudgesorterna för kvällen blev kanel och mandel respektive saffran.

Då så, då var det dokumenterat. Jag önskar att Lena och jag gjort en lista över alla filmer och fudgesorter sedan vi började med konceptet för … är det åtta år sedan nu?

Under tiden vi väntade på att fudgen skulle svalna åt vi två portioner lime-Jell-O var.