Medieetiska resonemang i lekprogramsformat

”När är det befogat att någon hängs ut i media – och när ska en person tvärtom skyddas från offentligheten? […] Mediecheferna Jan Helin, Karin Olsson och Stefan Eklund utsätts för påhittade men realistiska situationer och får välja om de ska publicera eller ej. Därefter avgör medieombudsmannen Ola Sigvardsson om han skulle fria eller fälla publiceringen.”

Vilken otrolig ynnest att innehållet från Bokmässan – som genomförs utan besökare för första gången sedan 1985 – gjorts fritt tillgängligt för alla på mässans webbplats. Jag har gjort en lång lista på föredrag och samtal som jag betar mig igenom och i går såg jag en paneldiskussion med ett ovanligt upplägg under rubriken ”Uthängd eller skyddad?”. Jag tror så här – seriösa yrkespersoner, i det här fallet mediechefer, medieombudsmannen och en kulturantropolog, är nog både måna om sin professionella image och fast i givna former när det gäller framträdanden på scener och framför kameror och funderar inte så mycket på om formatet för ett panelsamtal kan varieras, till och med hanteras lite kreativt. Ett allvarligt ämne som medieetik inbjuder knappast till spexiga idéer, och vem vill riskera att framstå som tillgjord eller plojig i sin yrkesroll?

Jag ska inte utmåla personer i de branscher som dessa fyra representerar som trista och fyrkantiga – jag har hört hur många spännande samtal som helst med journalister och publicister av olika slag – men kan konstatera att någon den här gången fick en bra idé och att jag gärna skulle se fler seriösa scensamtal stöpas i en form som förtydligar innehållet på ett så här lättillgängligt sätt. Moderatorn målar upp ett scenario där de tre panelisterna ska tänka sig att de arbetar på en ”lokal redaktion i en mellanstor kommun i Sverige”. Där startar en sen kväll ett händelseförlopp som inleds med en eldsvåda och snart växer till en story med känsliga detaljer om lokalt kända personers privatliv. Inför varje vändning i förloppet får de tre frågan om de skulle välja att publicera eller inte och på vilka grunder de fattar sina beslut. Allt går snabbt, både samtalet och de fiktiva nyhetshändelserna, det hinner bli både rörigt och snaskigt – allt för att utmana deras omdömen – och till sist kommer medieombudsmannen med utlåtanden och avslutande resonemang. Det är pedagogiskt, medryckande, rätt kul – och seriöst. Bra jobbat.

MDCXLII ”Opartiskhet, saklighet och Israel”

IMG_0092

När Lars Adaktusson bjuder in till ett seminarium i Europahuset med rubriken ”Opartiskhet, saklighet och Israel – om Mellanösterns enda demokrati i politik och medier” är det klart att det finns en agenda och gästerna representerar mer eller mindre samma synpunkt ur olika perspektiv – nämligen den att själva opartiskheten brister i rapporteringen – men jag uppskattar verkligen konceptet ändå.

Vi i publiken fick höra många exempel på hur kritik mot den palestinska sidan i konflikten tystas medan kritik mot den israeliska sidan lyfts fram, från Lars Adaktusson under hans tid som SVT-korrespondent, från en palestinsk journalist som skriver för Jerusalem Post och från prästen och författaren Annika Borg, som skrivit en rapport om svenska mediers förhållningssätt till Israel, på uppdrag av Kristdemokraternas Brysselkansli.

Om inte annat spetsar jag öronen på ett annat sätt när jag hör rapportering i svenska och utländska medier framöver.

Ur beskrivningen av kvällens medverkande:

Den prisbelönte journalisten Khaled Abu Toameh växte upp i en arabisk by i Israel med en arabisk pappa och en palestinsk mamma. Genom sin rapportering i ansedda Jerusalem Post är han välkänd, men också hotad. Hans journalistiska avslöjanden om allvarlig korruption inom Palestinska myndigheten har gett honom mäktiga fiender.

Som korrespondent för Sveriges Television i Mellanöstern lärde Lars Adaktusson känna Khaled Abu Toameh – nu möts de igen. Vid seminariet i Europahuset kommer den arabisk-israeliske journalisten att ge sin syn på nyhetsrapporteringen om Mellanöstern och bilden av Israel i medier och politik.

Vid seminariet presenteras också en nyskriven rapport om svenska mediers förhållningssätt till Israel. Rapporten är sammanställd av prästen och författaren Annika Borg på uppdrag av Kristdemokraternas Brysselkansli.