På tågluffens sista anhalt, Belgrad, hittade vi äntligen en manikyrist, på Eurotanning, Strahinjića Bana 72a. En manikyr vore trevligt, har vi tänkt på flera av resmålen, men antingen har vi inte haft tid eller inte hittat något lämpligt ställe i det område där vi varit. Men så i dag gick vi förbi ett öppet fönster en halvtrappa upp, där en frisör stod och fönade någons hår. På skylten stod att salongen, Eurotanning, erbjöd manikyr. En kvinna passerade på trottoaren, såg att vi kikade in och började prata med oss på serbiska – det enda vi förstod var att stället var ”super”. Hon gastade något till tjejen, som stängde av hårtorken och kom till fönstret. Manikyristen skulle komma vid ett, fick vi veta. Vid ett gick vi förbi igen, bokade genom fönstret in varsin manikyr senare under eftermiddagen och är nu mycket nöjda med resultatet.
CDLXIII Från tågfönstret någonstans i östra Schweiz
CDLXII Ostfondue
Vi fortsätter att umgås med Jennys gamla kolleger i Zürich, i kväll över en stor panna ostfondue. Deras gemensamma nämnare var forskningsarbete på ett labb, där vissa är kvar medan andra slutat, och konversationen var inte helt enkel att hänga med i för en utomstående svensk bibliotekarie, men stämningen var på topp.
CDLXI Curry
CDLX Havsutsikt
CDLIX I dag dag har jag smakat 13 sorters italiensk glass
CDLVIII Monte Carlo
DCLVII Tomaten

Rutiga dukar, god mat, bra priser. Besök La Tomate när du är i Montpellier i södra Frankrike.
DCLVI Tapas i helrätt miljö
Ibland är livet väldigt, väldigt mycket glad slutscen i amerikansk dramakomedi, som när man äter tapas i Barcelonastadsdelen Poble Sec med Jenny, Mireia, Lauren och Antuan. Vi pratade engelska, spanska, katalanska och svenska. Bordet var fullt av smårätter och vi alla högg tag i det vi ville ha med varsin gaffel – patatas bravas, croquetas, små brödbitar med godsaker på.
Mireia, om du läser det här – tack för att vi fick vara en del av Barcelonalivet! Det blir riktigt sorgligt att lämna det i morgon bitti.








