Jag tror att jag är inne på mitt sjunde år som lektör för Lena L, som är synskadad och behöver mina ögon till lite av varje i sitt jobb på Stockholms Syncentral. I dag, till exempel, satt vi hemma hos henne och redigerade en gammal PowerPoint-presentation så att den passar till en ny föreläsning. Vår energikälla under arbetet var skumkaniner, som Lena och hennes man av någon anledning hade en hel låda av.
Ack den som finge vara i Lissabon och äta Belém-kakor. Det gör Åsa. Den här frestande bilden dök just upp i min mobil, två gyllene Belém-kakor, eller pastéis de nata, en portugisisk specialitet som sägs ha uppfinnits av nunnorna i lissabonska Belém.
När jag lite sent ramlade in i Korskyrkan pågick konfirmandernas modevisning ”Catwalk Halleluja” med en stor spotlight och levande musik. Just nu delas biblar ut med ett personligt bibelord till var och en.
Jag är ingen solfantast själv, men man måste ju bara gilla hur stockholmarna myllrar ut och intar varje grön fläck, här parken utanför Landstingshuset.
… och reklamväska från Macy’s.
Precis just nu på köksbänken.
Det finns mycket man kan göra en ledig fredag, till exempel påbörja ett sömnadsprojekt i sin systers syateljé i Knivsta. Medan jag under gårdagen åstadkom ett sjok som ska bli nederdelen av en klänning och två överdelar, en utsida och ett foder, sydde syrran ett par avancerade byxor och började på ett par tights.
Sedan tyckte min syster och den gigantiska pudeln Coccos att det var dags att åka hem till Alsike, där vi tog en promenad över fälten med hund och dotter. Rosita, åtta år, ville in i ett tätt buskage och klättra upp i ett träd och utmanade mig att följa efter. Jag fastnade med koftan i ett taggigt snår och klev rakt ner i ett smalt hål med ena benet, nästan upp till knät.
