Vintern var konstig, men våren är normal. Sol och fågelkvitter ena dagen, snöstorm andra. Storm kanske är att ta i, men det snöade när jag gick till jobbet i morse och jag kom att tänka på ”Snöstorm över Stockholm”, en fem minuter lång film från 1934 som delades i någon av de Stockholmsnostalgiska grupperna på Facebook för några veckor sedan. Är väldigt förtjust i sådan vardagsdokumentation. Klicka på bilden och dimp ner mitt i 30-talet (via Filmarkivet)!
Temat för Ericas årliga tur från Uppsala till mig i Stockholm har under de flesta åren varit att långpromenera för att upptäcka olika områden. Kungsholms strand hade vi inte bockat av så den stod på dagens program, med reservation för oframkomlig gångväg. Sträckan ovan var helt okej, men bitvis var det bara en smal upptrampad gång, där vi och alla andra promenerare gick på led.
Men i övrigt hade vi tur med vädret. Det var klart och fint och till och med dagen före supermåne.
Tätt tätt tätt, vitt vitt vitt i luften på väg hem från jobbet. Efter en dag på ett underjordiskt bibliotek har man ingen aning om vad det är för väder. Vissa ledtrådar får man av besökarnas skick när de kommer in på biblioteket, och när man närmar sig trappan upp mot Birger Jarlsgatan vid arbetsdagens slut ser man om golvet är blött eller torrt och vad för slags ljus som kommer där uppifrån. Sedan sticker man upp huvudet i nivå med gatan och får äntligen veta om man ska gå hemåt längs Kungsgatan i rosa skymning eller duggregn – eller tjockt snöfall. Sedan söker man upp senaste podradioversionen av Biblioteket i P1, justerar hörlurarna, stoppar mobilen i kappfickan, böjer ner huvudet så att det bildas snödrivor på hjässan och vet att man är hemma inom någon halvtimme.
Theomis 