MCMXXV Halva stan samlad under träden

Vilket folknöje! Kungsan svämmade över av glada körsbärsblomsfotografer vid tvåtiden i eftermiddag. Den fina effekten av att man inte kan ha precis allt hela tiden. Det är nu det blommar! Nu!

Naturligtvis instagrammades det hej vilt. Själv la jag till hashtagen #cherryblossom och fick likes från personer som gjort detsamma, fast de blommor de fotograferat fanns i andra delar av världen. Någon har också lagt till den lämpliga geotaggen ”Körsbärsträden i Kungsträdgården”, som användes flitigt och gjorde att man genast kunde se sina egna alster tillsammans med många andras.

CXL Hemliga aktiviteter

Det behöver inte alls vara något märkvärdigt, bara man håller innehållet hemligt blir en utflyktsdag mycket mer spännande. Charlotta, som snart lämnar Stockholm och flyttar till Skövde med sin man Henrik, hade massor av förslag på vad jag, hon och Sofia kunde hitta på efter gårdagens gudstjänst, då vi hade bokat in att vi skulle ses så att det blev av åtminstone en gång före flytten. Men jag och Sofia planerade på vårt håll. Det blev en tur med M/S Ballerina (som ingår i SL-kortet, perfekt) från Nybrokajen till Nacka Strand, där man anländer precis intill Restaurang J, som vi ursprungligen tänkt äta på. De nya planerna var att äta i Sickla, men vi hade inte ändrat båtplanen, och befann oss alltså ganska långt från Sickla. Google-kartan föreslog en tråkig promenadväg längs stora vägar, men det verkade ju mycket trevligare att gå längs vattnet. För säkerhets skull hörde vi med en man på Restaurang J som sa att det går jättebra att gå där, följ strandkanten, gå uppför berget, sedan under järnvägen … Inte trodde vi att ”gå uppför berget” betydde bergsbestigning och ”under järnvägen” att vi skulle krångla oss fram på avlägsna parkeringsplatser, men så småningom var vi tillbaka i civilisationen och närmade oss Dieselverkstaden. Biblioteket var faktiskt öppet, om än ödsligt, så jag tog en snabb titt, men målet var Café & Bistro Voltaire. Mycket läcker mat, massor att välja på.

Vi hade ingen brådska utan satt där länge, först ute, sedan inne, men så började jag och Sofia titta på klockan, och Charlotta förstod att utflyktspaketet omfattade något mer. Vi skramlade iväg på Saltsjöbanan in till stan och tog oss till Kungsträdgården och Smaka på Stockholm, där vi strosade runt tills klockan var sju och Gladys del Pilar började riva av en Tina Turner-kavalkad. Vi var inte de enda representanterna från Korskyrkan på plats utan samlades så småningom ett litet gäng framför scenen, mina föräldrar och moster Sophie dök också upp, och Gladys man Christer, församlingens tidigare ordförande. Gladys följdes av ett jazzgäng, med Max Schoultz med flera, och därefter Eric Gadd, som sjöng bejublade hits med mina Oddjob-favoriter Per ”Ruskträsk” Johansson och Goran Kajfes bakom sig.

Sedan fick det vara bra. Vi dissade rockabillyn, som var nästa programpunkt, gick mot tunnelbanan och spreds åt olika håll.

CXXXVI Sommarstaden

Man kan ju inte skura trätrall och plantera hela dagen. Jag och Wendy lunchade lammfärsspett från Matkulturs tält i ett soligt och stimmigt Kungsan i Smaka på Stockholm-rus. Staffan Ling pratade med kockar på scenen och folk köade för att äta indiskt, kinesiskt och thailändskt, finfisk och burgare, polkagrisar och brända mandlar. Vi pratade om hur glatt och trevligt och lyckat det var, men som tur är kan man enkelt dra sig tillbaka från folklivet när man fått en lagom dos. Det räcker med en promenad ut på Skeppsholmen så är det grönt och vattenglittrigt och ganska glest mellan människorna. Bara skriken från Gröna Lund påminner om att man fortfarande är kvar i huvudstaden en solig långhelg, då kön till spårvagnen mot Djurgården är femtio meter lång.

XXIII Körsbärsblommans dag

Kungsträdgården har ett blandat program. Den här lördagen kunde man fira körsbärsblommans dag, kommer man nästa lördag får man se radiostyrda monstertruckar.

Mina föräldrar ringde från firandet av kungens 65-årsdag utanför slottet och föreslog att vi skulle titta på körsbärsblommorna när kungen var färdigfirad. De hade fått bra platser, berättade de, förutom att beridna högvakten kommit och parkerat sig rakt framför dem (eller, enligt pappa, ”hästorkestern”).

Konstigt men roligt nog var det mängder av ungdomar i Kungsan som var japanskt sminkade och klädda. Vissa av dem var nog rentav japaner. På tunnelbanan på väg dit mötte jag även Pokémon (tonårstjej i helgul overall med Pokémon-huva).

Men den stora behållningen var ju faktiskt körsbärsträden, som bildade ett ljusrosa tak över folksamlingen. Senast jag beundrade körsbärsblom var i Brooklyn Botanic Garden för två veckor sedan, under deras japanska månad, ”Hanami”. (Den som är riktigt angelägen om att se den botaniska trädgårdens utbud av körsbärsblom kan före besöket titta på hemsidans ”CherryWatch Blossom Status Map.)