MDXCV Siri och jag framför Nobelfesten

Siri i min mobil har alltid reagerat på min röst och bara min. Fram till nu, då hon uppfattade att USA:s ambassadör Azita Raji under uppläsningen av Bob Dylans Nobelpristal i TV-sändningen sa ”Hey Siri!” och att det därpå följande talet var en fråga. (Siri var dock svarslös.)

Jag började följa SVT-sändningen på bussen på väg hem från Lenas födelsedagsfika och kunde inte låta bli att hoppa av vid Stadshusets hållplats i inlevelsefrämjande syfte och sedan promenera de sista 10 minuterna hem. Därefter har jag suttit i soffan och tittat. Jag älskar Nobelfesten.

MDCCLXXXII De åt kronhjort, jag åt ost

IMG_9747

IMG_9745

IMG_9746

Tomme de Basque: Helt okej ny bekantskap, lite syrligare än den utlovade hasselnötigheten.

Gruyère, grottlagrad 18 månader: Suverän! Härligt nötig.

Purple Vintage, cheddar, lagrad 14 månader: Mums! Lagom pikant, inte så där svidande.

Mönster, Jürss Mejeri: Trevligt mjuk konsistens, men för syrlig i min smak.

På väg till jobbet tog jag mig till den närmaste av stans två Cajsa Warg-butiker, den vid S:t Eriksplan, för att äntligen utnyttja presentkortet från julen 2013, som jag ”sparat till ett speciellt tillfälle”. Det räckte nästan precis till fyra ostar och lunch för dagen. Efter jobbet, den tid som inte ägnades åt kvällens hemgruppsträff hemma hos mig och ett långt telefonsamtal om lördagens jullunch för hemlösa, har jag suttit klistrad vid Nobelfestligheterna, studerat mat, klänningar, smycken och pristagarnas bedrifter och ätit ost.

MCCCLXXVI 10 december 2013

20131211-004944.jpg
Några nedslag från i dag.

1. Det var ovanligt svårt att välja mellan flera goda lunchalternativ på Kafé Ryssgården på Stadsmuseet. Allt med potatisgratäng brukar få förtur, men jag valde den här gången bort fläskkarrén och tog boeuf bourguignon som serverades med potatis- och jordärtskockspuré. På salladsbordet fanns en ny dressing, den decembermässiga kanel- och lingondressingen.

2. Min nyfunna väg hem går via Pustegränd.

3. På bron mellan Södermalm och Riddarholmen mötte jag tre spansktalande turister som skulle till Gamla stan men var på väg åt helt fel håll. Jag bad dem följa med mig, så att jag kunde visa tunnelbanegången som leder rätt. På vägen passade jag på att peka ut Stadshuset och nämna att Nobeldagen var just i dag, men deras engelska verkade tyvärr inte räcka till för den informationen. Men de var glada när vi skildes åt och jag fortsatte just mot Stadshuset, som var omgärdat av massor av brinnande marschaller.

4. Hemmakväll framför SVT:s Nobelfestsändning. Så obeskrivligt skönt! Hemmakvällar är sällsynta i sig och att Nobelfesten prickas in är närapå unikt. I sändningen nämnde Jessika Gedin, en av de fyra programledarna, hashtagen #svtnobel för den som ville twittra, och jag skrev ett fåtal tweets. Två personer hakade på en av mina kommentarer och vi hade en kort, spontan gruppdiskussion om vem som egentligen sätter sig ner allra först vid middagens början. Är det kungens bordsdam?