MMCXLII Indiskt och polishistoria

Förra – som också var första – gången jag gick på en föreläsning i serien Onsdagshistorier på Stadsarkivet, i april, sa en av mina ex-kolleger bakom disken att jag får säga till i förväg nästa gång så att vi kan passa på att äta lunch. Det gjorde jag, inför i dag, så i lagom god tid före föreläsningen träffade jag Faktarumskollegerna Annika, Maria och Klas över lunch på Saffran, en indisk restaurang som jag passerar oavbrutet men aldrig hade testat. Förutom den goda maten uppskattade jag utsikten mot en grönskande gård, som man inte anar över huvud taget när man bara passerar kvarteret ute på trottoaren. (Den dåliga svenskan på hemsidan ser jag nästan som ett plus, en skön no-nonsense-inställning. Och så är det inte ofta jag tycker.)

Jag blev lite uppdaterad angående Stadsmuseets renovering och hade allmänt trevligt i det lilla gäng jag lärde känna där, och som jag i och med jobbet med Stockholmskällan fortfarande har kontakt med, om än i liten skala. På väg från restaurangen tog vi en spännande hiss i berget från Kungsholmsgatan upp till Stadsarkivets entréplan uppe på Kungsklippan – om jag såg rätt i hissen finns det sju källarvåningar – och när jag kom fram till rummet där föreläsningen skulle vara var det redan fullt. Men det fanns uppfällbara pallar att ta till, så jag hittade ett litet utrymme för en pall och det fylldes snart på bakåt i rummet. Strax innan föreläsningen skulle börja hörde jag en man bakom mig säga till personen bredvid att han skulle på något liknande på Stadsbiblioteket i morgon. Jag valde att inte vända mig om och hälsa honom välkommen till föredraget om Vasastans historia som knappt är påbörjat. Min sista-minuten-livsstil är just nu dragen till sin allra yttersta spets. Tror jag. Fast vem vet.

Själva Onsdagshistorien handlade om Stockholmspolisen genom tiderna. Vi fick en översiktlig genomgång av den komplicerade polisorganisationen från 1700-talet och framåt och några exempel på kriminalfall av det humoristiska slaget. Det var en bra och pedagogisk liten föreläsning, och jag hade själv också valt att lätta upp den historiska redogörelsen med några underhållande russin ur kakan, men det var samtidigt en kavalkad av det slags efterkonstruktioner som jag blir mer och mer allergisk mot. Jo, det kan kanske låta som en lustig historia att några ynglingar ”i af starka drycker öfverlastat tillstånd” sommaren 1914 bestämmer sig för att bada i Magelungen och en av dem – den som ordentligt tagit av sig rock och hatt – drunknar, på grund av kramp, tror man, med tanke på att kroppen återfinns i ”en kramaktig ställning”. Hade man sagt att det i somras var några fulla killar som hoppade i Magelungen, varav killen som lämnat sin jacka på stranden drunknade – precis samma sak, inte lika kul. (På Stockholmskällan kan man läsa historien och avgöra själv.)

Ett extra plus i kanten får Saffran för att de paketerade min överblivna mat med extra ris. Den fick stå i kylen i Stadsarkivets kök under föreläsningen, Annika gjorde mig tjänsten att sätta in den där, och när jag skulle få tillbaka den efteråt fick jag också en snabb tur backstage. Nu var inte själva köket det mest spännande, där har jag varit ganska många gånger i samband med möten, men själva arbetsplatserna hade jag inte sett. Den som vill ge mig något kul i födelsedagspresent eller så – bjud in mig till jobbet och visa ditt skrivbord/dina verktyg/ditt klassrum/ditt labb! Bakom kulisserna är alltid ett spännande ställe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s