Två mediefavoriter – Martin Wicklin och Åsne Seierstad – i samma program. Fast med Åsne i fokus, förstås. Måste säga att jag blev lite överraskad av att hennes privata jag verkar skilja sig en hel del från det professionella, men hur som helst är hon en av mina favoritjournalister som förvaltar och förmedlar sina upplevelser och intryck så att vi på hemmaplan nästan kan känna att vi är på plats där det händer.

Ett intressant spår i samtalet var det om skönlitterär stil i reportage med sanningsanspråk, vilket ju också blev hastigt aktualiserat när det avslöjades att Nobelpriset i litteratur går till Svetlana Aleksijevitj (något som P1:s Medierna för övrigt tycktes ha svårt att smälta att döma av frågorna som ställdes i senaste avsnittets inslag om huruvida Nobelpriset gått till journalistik). För Åsne Seierstad är det en icke-fråga. Hon skriver reportage och om personer som uttalar sig om hennes böcker får för sig att innehållet låter påhittat är det de som blandat ihop det traditionellt skönlitterära språket med fiktion.