I går hade den här kvartetten återträff, eller lägereko, som Jonas sa. Senast just den här konstellationen satt och fikade var i Bristol i mars 2014. Jag hade med mig lite bilder för att påminna oss om min, Jonas och Anders resa till Marias dåvarande hemort, bland annat de här.
Jonas och jag kom med ett tidigt plan och började med att scanna av London …
… där det var vårigare än i mars-Stockholm.
Sedan sammanstrålade vi med Anders, som kom från ett jobbmöte, vill jag minnas, på Paddington Station och tåg tåget till Bristol.
Efter att ha hämtats av Maria i hennes röda Mini kom vi hem till hembakt på svenskt vis.
Anders och Jonas slog läger i vardagsrummet …
… medan jag som återkommande gäst fick mitt vanliga rum med mina vanliga sängkläder och mina vanliga tofflor.
… med shopping på Whittard …
… besök i Bath Abbey …
… och lunch på Bea’s Vintage Tea Rooms.
Tillbaka i Bristol tittade vi på en äkta och ovandaliserad Banksy …
… och softade framför några Sherlock-avsnitt.
Längs med River Avon stod marknadsstånd med all slags försäljning, bland annat bokbord. Där hittade jag den vackra The Poetical Works of Lord Byron med följande hälsning på första bladet: ”To Miss Maggie MacDonald From Her Loving Friend Anna B. Jenkins. 1./1./82.” Vi pratar alltså 1882, och boken är från 1857. Anledningen till att jag fastande för den var att jag har en annan i samma serie poesiböcker utgivna av Gall & Inglis, nämligen The Poetical Works of Edward Young från 1875. Den har en modernare notering, ”Birgit [oläsligt efternamn] Dublin 1948” och är köpt på antikvariat i Sverige, gissningsvis under sent 1990-tal.
Å! Och samtidigt som jag scrollar igenom detta inlägg med alla bilder, tarmar Klassisk Morgon med att spela ”O Brittania”. Fantastiskt. Måste verkligen åka till London nu.
/Anna
Till London – och övriga England – kan man inte åka för ofta! Följer en livsfarlig blogg, Bara brittiskt (https://barabrittiskt.wordpress.com/), som ger mig täta doser av reslust. Och särskilt efter resorna till Bristol med omnejd har jag fått smak för alla fantastiska småstäder som man kan bila emellan.
PS Radion spelade nog Rule, Britannia!, en pampig, patriotisk bit! 🙂
Bra tips! Och japp, det blev både en och två fel i min kommentar. Men du fattar. 🙂
/Anna
Om det var Rule Britannia så ska du ta dig till puben The Dove i Hammersmith i västra London där texten skrevs. Myyysig pub.
Nämen oj! Tack 🙂 Här kikar man förbi för att se vad du har för dig…
Välkommen hit! Jag hänger ofta hos dig. 🙂
Ja det verkar du göra. Blir det någon rundresa snart? 🙂
Å, jag önskar verkligen att det var så, men jag har ingen inplanerad. Vilket i och för sig har att göra med att Wien och New York står på programmet härnäst, så resande blir det hur som helst. Och så sitter jag på kvällarna och tittar på allt från Keeping Up Appearances och The Vicar of Dibley till Benefits Street – och räknar ner till Downton Abbey, naturligtvis. I morgon smäller det!
Ja New York låter ju som ett bra alternativt resmål helt klart.