
Förra veckan fick jag det speciella uppdraget att gå igenom böcker i dödsboet efter en man som varit stockholmsguide. Den lilla lägenheten i Gamla stan var full av bokhyllor, bokkassar och bokkartonger, varifrån Stadsmuseet redan plockat ut det som var intressant för dem. Precis som för Stadsmuseet var utmaningen för mig inte att hitta de bästa böckerna, utan böckerna vi inte redan har, och det var inte lätt, för vi har mycket. Min plan var att lite snabbt kolla upp en del titlar i bibliotekskatalogen i mobilen, men det var märkligt nog ingen täckning i lägenheten, så jag fick chansa. Två tunga papperskassar blev det, som jag knatade iväg med till Gamla stans bibliotek.
Den här veckan har jag börjat gå igenom dem, och jag vet inte om det är ett positivt eller negativt resultat, men det är inte mycket vi kommer att behålla. Även rätt obskyra böcker som jag inte kände igen fanns trots allt i våra samlingar. Några enstaka titlar hade vi inte och kompletterar gärna med, en enda av titlarna fanns i Gamla stans biblioteks bestånd men saknades på Stadsbiblioteket och kanske kan tas emot där och några kan möjligen passa på något annat innerstadsbiblioteks stockholmshylla. En liten bokhög har jag visserligen kvar att gå igenom, kanske dyker det upp några relevanta titlar till.
Det är alltid svårt att hantera bokgåvor till bibliotek. Då och då kommer bok- och biblioteksälskande besökare och tillkännager glatt att de gärna vill skänka sina gamla böcker till oss, och det är svårt att säga som det är, nämligen att det väldigt sällan är värt att ta emot dem. Om någon vill skänka nyligen recenserade och just nu omskrivna böcker i gott skick så visst, då kan det vara värt tiden och resurserna det tar att plasta in och förse med signum, chip och diverse märkning för att sedan föra på dem i katalogen och skicka in dem i reservationskön, men det är för det mesta långt ifrån hur bokgåvorna ser ut. Sällsynta, unika böcker då? Jo, tanken är fin att de ska få vara tillgängliga för andra på ett bibliotek, men då krävs också att någon intresserar sig för dem, för även hyllvärmare är resursförbrukare. Men biblioteket behöver väl böcker? Jo, det behöver vi, men böckerna vi köper in är utvalda, nya, intressanta för en rimlig andel av besökarna och biblioteksutrustade, alltså plastade med signum på ryggen och chip på bakpärmens insida, och därmed värda sitt inköpspris.
Därmed inte sagt att alla bokgåvor är ointressanta för biblioteket, men det räcker inte med att den utlästa pocketen är jättejättebra, tyvärr, utan det hänger på andra faktorer, som i sin tur hänger ihop med bibliotekets behov. Men kasta inte böckerna! Ge dem till vänner eller till Stadsmissionen eller ställ dem på de bokhyllor som finns på caféer och andra ställen, där böcker skänks och byts. Än är inte den tryckta bokens andrahandsvärde helt nere på noll.
Vi får se vad som händer med stockholmsböckerna från dödsboet. Kanske några är i bättre skick än de exemplar vi har. Kanske slår vi ihop dem med våra sedan tidigare utrangerade böcker, som med jämna mellanrum säljs till biblioteksbesökare för en billig peng. Intresset för Stockholm och Stockholms historia tycks ligga på en konstant hög nivå, så spekulanter borde inte saknas.
