Etikettarkiv: Vardag

Tidiga pendelbåten

Egentligen är det alldeles för blött här ute på däck, men eftersom jag valde den avgång i sommartabellen som är mitt tidiga alternativ – 7.00 från Nybroplan – har jag också lyxen att kunna avstå ifrån att slå upp datorn och påbörja arbetsdagen under färden. Det görs smidigast inne vid ett bord, där båtens wifi är bättre, det är enklare att se skärmen och, ja, det finns bord. På soldäck ombord på Clara finns bara bänkar. Blöta.

Spejar ut över östra Djurgården och undrar om några fläckar mot det gröna är människor. Det vore inte konstigt om det var det och det vore inte konstigt om det inte var det. Tämligen folktomt är det, hur som helst. Det är fint att vara uppe och ute tidigt, i lugnet.

Nu har vi tuffat vidare och det går långsamt, en gigantisk passagerarfärja är i vägen. Ibland är det vilda västern i sjötrafiken.

Nästa gång jag tar båten till Frihamnen är det hösttabell.

En dag vart femte år

En dag vart femte år bor jag så bra till – nära Polishusets passexpedition. 7.30 hade jag min bokade tid för anskaffande av nytt pass, 7.39 var jag hemma igen. Utöver den raska servicen var bemötandet ypperligt, och då var jag ändå kinkig med fotograferingen och ville ta om bilden två gånger, och jag var till och med osäker på min längd och behövde mäta mig. Fortfarande 164 centimeter. Jag som trivdes så bra med 165 centimeter under lång tid och bedrövades över nedgången, men det är nio år sedan den upptäcktes och tydligen har läget inte förvärrats, i alla fall. Men det är väl bara en tidsfråga.

Eftersom jag inte ville vara besvärlig i onödan kastade jag bara en väldigt hastig blick på fotografi nummer tre och sa att det var bra. Håret låg inte snett som på den första bilden och jag halvblundade inte som på den andra. Om någon vecka får jag titta ordentligt på resultatet, efter att ha gått den minutlånga promenaden till passexpeditionen. Sedan ska jag ut och resa.

Ut med närbutiken, in med bageriet

Jag har gillat att ha en 7-Eleven på ett par minuters promenadavstånd hemifrån, men mest i teorin. Några år efter att jag flyttat hit ändrades deras öppettider till att inte bli bättre än hos den närmaste ICA-butiken och dessutom var det en lokal med ovanligt låg trivselfaktor. Även 7-Eleven-butiker har egna personligheter. Men trots att det blev långt mellan besöken blev jag lite besviken och nervös när jag upptäckte att den slagit igen. Man vet vad man har, men inte vad man får. Nu är jag lättad, det blir en Bröd & Salt. Kommer jag att besöka dem oftare? Vi får se.

Morgnar med borrorkester och balkongbesök

För en gångs skull var jag glad att byggarbetarna på andra sidan gatan började borra vid kvart över sju, eftersom jag för en gångs skull glömt ställa mobilalarmet.

Samtidigt pågår fasadrenovering högst upp på mitt hus, vilket ser ut som ovan. De två nedfirade herrarna befinner sig på respektive utanför min balkong.

De gör säkert ett bra jobb, jag önskar bara att det gick snabbare. För mitt inre frammanar jag bilder av förfallna miljöer och upprepar ”underhåll är bra, underhåll är bra” …

Chapmansgatan 3

En hobby jag har är att promenera längs de gator på Kungsholmen som man inte hamnar på om man inte har något specifikt ärende i krokarna. På Chapmansgatan finns inte mycket annat än bostäder, såvitt jag vet, så antingen ska man hälsa på någon eller så har man valt just den här lilla gatan för att ta sig ner till eller upp från Norr Mälarstrand. Eller också är man bara en nyfiken själ. Min fantasi triggas så bra i de här kvarteren. Jag vet allt om de som bor här.

En okej 1:a januari

Årets första dag är snart slut. Jag gick upp sent och har allra mest hängt på schäslongen, men känner mig hyfsat produktiv.

Jag har kanske inte direkt tränat, men räknar ändå det faktum att pilatesbollen som legat hopvikt under sängen en tid nu är uppblåst. En vissen hyacint har ersatts av rosor till kampanjpris från Willys. Poirot-deckaren Peril at End House är nu utläst på engelska (jag läste första halvan på engelska och andra på svenska inför läsecirkelträffen i november, en bra metod för att få kläm på både originalspråk och översättning, om man bortser från den frustrerande känslan av att inte vara klar). Mitt SL-kort har laddats med en extra period så här två dagar före prishöjningen. En elva avsnitt och fyra bonusavsnitt lång poddsäsong är färdiglyssnad (första säsongen av The Dream, om hur människor råkar illa ut ekonomiskt efter att ha börjat sälja smink, kläder eller annat genom nätverksförsäljning, en mestadels bra och intressant reportageserie). En skakig nostalgifilm i svartvitt som visar vardagens Stockholm i januari 1972 (”Bilder från en stad”) är nu tittad på efter att ha legat uppe i en Safari-flik i månader. Och så har jag bokat en weekendresa till Tallinn.

MMCDXCVII Shopping är tråkigt

Efter att jag stått i Sturebibblans arbetsrum och beklagat mig en lång stund över mitt förfärliga öde – att jag efter stängning måste gå till Åhléns och köpa underkläder och andra praktiska saker innan en rabattkupong går ut – skrev Helena den här lappen.

Bara gör det, liksom. Det här och inget annat. Och det gjorde jag.

Tack för moraliskt stöd.