Tänk att årets Stockholm läser-satsning är över, i alla fall på så sätt att det sista biblioteksevenemanget kring Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan har ägt rum. I söndags inföll Uppsala-Ericas årliga stockholmsbesök, och jag hade föreslagit den dagen just för att finalevenemanget skulle gå av stapeln då, nämligen visning av filmversionen av romanen i rotundan på Stadsbiblioteket. Så mellan gudstjänst i Korskyrkan (som jag pratat en massa om och Erica inte tidigare varit i) och parkpromenad satt vi bland alla andra tanter framför duken där den svartvita filmen från 1943 visades. Programmet presenterades av Helena – det kändes fel att se Helena på scenen och själv sitta i publiken, som att jag borde greppa en mikrofon och göra min del av jobbet – och innan filmen sattes igång höll Mikaela Kindblom, som skrivit boken Våra drömmars stad – Stockholm i filmen, en kort presentation. Efter att ha läst recensioner av filmen som varit mestadels negativa och haft invändningar mot hur filmen blivit en tråkig moralkaka i förhållande till boken gillade jag att höra ett annat perspektiv från Mikaela Kindblom, nämligen att det visserligen handlar om unga kvinnor som hamnat snett och som – åtminstone de flesta – råkar illa ut, men framför allt är det en berättelse om empati.

Filmen Kungsgatan finns på dvd, Stockholms stadsbibliotek har ett antal exemplar att låna ut alldeles gratis, och ändå – smälls det upp en duk på bibblan och samma film visas där drar det full rotunda. Vi människor älskar tydligen att se film med en stor grupp främlingar.