Nu är den utläst, Relish: My Life in the Kitchen, där Lucy Knisley beskriver hur hennes barndom och ungdom präglades av intresse för mat, nedärvt av båda föräldrarna. Lucy fick aldrig färgglada, sockriga frukostflingor som liten och halvfabrikat med konstgjort innehåll var bannlysta i hemmet. Det största upproret mot föräldrarna var att tugga i sig en ask pommes frites från McDonald’s. Men så blev Lucy också en finsmakare och ett köksgeni, som både propagerar för fina råvaror och för måltiden som tillfälle att umgås, vilket hon ger många exempel på, från mammans stora årliga middagar för sina kulturella vänner till studentikosa middagsbord där maten är så oätlig att det slutar med hemkörd pizza.

Det handlar om mat – här finns till och med flera pedagogiskt illustrerade recept – men att boken kommit till verkar mest ha att göra med teckningsbegåvning i kombination med behovet att skildra sitt vuxenblivande. Det framgår inte minst om man läser vidare på Lucy Knisleys hemsida, där man även via lite vidareklickning kan komma till en uppsättning låtar med Lucy själv på sång och ukulele.

Och provläsa Relish kan man göra här.