Roade mig med att bläddra i den lilla mörkgröna Wallpaper City Guide Stockholm under dagen på Sturebibblan och tog hem den för att studera den lite närmare i kväll. Det bästa är förstås de återkommande lovorden när det gäller Stockholm – vi har vattnet, vi har grönskan, vi har design i världsklass, det är rent och snyggt och stockholmarna talar bra engelska och är allmänt trendmedvetna. Jag valde ut några rader ur förordet och bloggade i Excerpten.
Om min egen ö Kungsholmen står det bland annat: ”Up-and-coming residential area with loft-dwellers and galleries moving in.”
Ska man verkligen använda Wallpaper City Guide-serien som guideböcker måste man ha en fet plånbok, och för oss övriga är det framför allt ögongodis. I Stockholmsguiden hänvisas man till Grand Hôtel, F12, Operakällaren, Svenskt tenn, Sturebadet och liknande glamourösa miljöer. Inget om välsorterade Hemköp mitt i city, bästa glasskiosken, sightseeing med spårvagnarna och andra praktiska tips som man hittar i Lonely Planet.
Men den första avdelningen, ”Landmarks”, är lite märklig. Där finns Kaknästornet med, inte så konstigt, kanske, eftersom det syns i stora delar av stan, men även Koppartälten i Hagaparken och Moderna museet. Och så högoddsaren Wenner-Gren Center. Visst, det är ett högt hus, men det är Hötorgsskraporna också, och de har inte förärats ett enda ord.
Lite anmärkningsvärt är också att ställen som Albert & Jacks finns med, med kommentaren att delikulturen egentligen inte finns i Sverige. Men visst, sådana butiker är väl typiskt stockholmska på sitt sätt, eftersom den typiska stockholmaren gillar det osvenskt kontinentala.
Men gladast blir jag förstås när jag ser Asplunds rotunda bre ut sig över ett uppslag, ”the magnificent broad cylindrical sphere” mitt i Stadsbiblioteket, ”perhaps the capital’s most internationally acclaimed building”. (Den angivna webbadressen är gammal, men den leder trots allt rätt, jag har testat.)