Kom över två fribiljetter till Noréns Natten är dagens mor på Dramaten och gick med Anna i går. ”En känslig och vacker pjäs om ungdom och sökande efter identitet”, säger Dramatens hemsida, en alkoholismframkallad kavalkad av anklagelser och fula ord på vrålvolym, säger jag. Men det är bara en beskrivning, inte ett omdöme. För att vara vrålkavalkad var den intressant, besvärande, gripande och faktiskt lite rolig här och var. Men mest beklämmande. Det finns ju familjer som ser ut så där, med en far som har supit sönder relationerna, ekonomin, vardagslivet, barnens uppväxt och hustruns förtroende.

Nu när jag har förstört just den här poängen för den som har tänkt se pjäsen kan jag säga att det jag nog gillade bäst var att man fick följa den stingsliga familjen ett bra tag innan man förstod att bakgrunden till de osunda relationerna var just pappans drickande (om man som jag såg pjäsen helt utan att ha läst på). En familj blir inte dysfunktionell utan anledning, och det här var deras.