Nej, jag hade ingen lust att ens gå upp i morse. Vissa, har jag hört, ser snöstormen som en förstärkning av dagens ödesdigra besked. Själv ser jag en skarp kontrast mellan beskedet och en ullig, mjuk och vacker värld. Till slut var jag ändå tvungen att gå till jobbet. När jag gick längs trottoaren såg jag två män, en äldre och en yngre, komma gående från varsitt håll och just mot platsen där de möttes vette baksidan av en skåpbil som fastnat i snön. De stannade som på en given signal och började tillsammans knuffa på bilen tills den kom loss. En vänskaplig axelklapp sinsemellan och de skildes åt. Världen var ullig, mjuk och vacker en stund.