Redan förra året fick jag löftet om en motorcykeltur i födelsedagspresent av Rikard, medlem i motorcykelklubben Christian Crusaders och i samma församling som jag. Och mina föräldrar. Han har berättat hur han har konfronterats av min mor i kyrkan – hon tror att jag är omkring femton – och fått tillsägelser om säker körning.

Och nu blev det äntligen av! Upplockning nära Östermalmsbibblan, en lov söderut, där Stockholm med förorter snabbt tog slut och ersattes av åkrar och hagar och betande rådjur, och skjuts hem till Kungsholmen. Svårast: Att knäppa och knäppa upp hjälmen. Mest överraskande: Att några hårstrån som virvlade över ansiktet kändes som en akupunkturbehandling. Roligast: Motorvägen. Wrooom!

Uppdatering söndag 7 augusti: ”Så det var kul att åka motorcykel?” sa mamma. ”Det var jättekul! Och det gick inte våldsamt fort.” ”Jaså, inte som när jag blåste iväg på motorcykel över Älvsborgsbron i Göteborg i 150 knyck …”

Jag är inte ett dugg förvånad. Man får ju höra en del historier om min mor och hennes vänner i deras ungdom. Dessutom kör hon bil snabbast i stan.