När jag och tre kolleger träffades på Ling Long, i bottenplanet på Story Hotel, i början av april startade en trend. Då satt vi i baren …

… och någon månad senare träffades ungefär samma konstellation för att äta frukost i själva matsalen. Personerna på bilden har för övrigt inte med oss att göra, men de såg så hotellfrukostmässiga ut, så de får illustrera upplevelsen ändå. Utbudet var inte jättestort, men allt var gott, och det viktigaste var ändå att träffas, och den stilfulla miljön var en bonus.

Bara några dagar därefter var mamma på samma adress, men högst upp i huset, i en svit där hon och 15 andra hade samlats för att vara med på Maria Montazamis bloggträff. Jag har aldrig riktigt förstått grejen med den långa och blonda Hollywoodfrun, men både mamma och en av mina mostrar är stora fans och ser till att träffa henne i olika sammanhang. På bloggträffen med Maria och en av hennes döttrar bjöds det på förfriskningar, de kollade en klädkollektion och umgicks under allmänt småprat, enligt uppgift. En typisk mamma-grej!

Och så i kväll träffades kollegerna igen, den här gången vid middagstid. Vi valde rebelliskt våra egna smårätter från menyn, istället för att dela på allt och äta dem i en speciell ordning. Majsen på bilden, med koriandersmör i den lilla skålen, var svåräten men god. Och så tog jag platta små kycklingdumplings med en mörk, smakrik sås, riktigt läckra. Kvällens bästa nyhet var att Salomons ännu inte hämtade lilla hundvalp ska heta Gunvald.