MMCLXXXI Varför kan inte apparaterna hålla för evigt?

Den här bilden visar baksidan av min uråldriga förstärkare och representerar både besvikelse och seger. För två veckor sedan gick min dvd-spelare sönder, den är inte livsnödvändig för mig, men i perioder använder jag den en del, och det finns ingen dvd-enhet till min lilla dator. Köpa ny? Det kändes alldeles för komplicerat att hitta rätt grej, det är en gammal Pioneer-apparat som sitter ihop med förstärkare och TV och som jag behöver inte bara för dvd-skivor utan också för att få ljud från TV:n och datorn ut i de två små högtalare som fungerar av de fyra som sitter i varsitt hörn under taket. Min utrustning är inte helt up to date och fit for fight, alltså.

Så jag tog med dvd-spelaren till en reparatör (Allt i ljud, tack för tipset, Anna, trots att det inte gick som jag ville!). Några dagar senare hörde han av sig och sa att han visst behövde förstärkaren också. Jaha, bara att pressa ner den gigantiska pjäsen i största resväskan – den gick ner med viss ansträngning och påfrestning för väskans ram – och köra i väg. Och i går blev jag uppringd igen – dvd-spelaren var bortom allt hopp, jag fick vara glad att den fungerat så länge. Rådet var att jag kopplar en extern spelare till apparaten. Suck. Onödig tillökning i maskinparken som redan tar för mycket plats och samlar för mycket damm.

Jag stack inte iväg och köpte ny dvd-spelare på en gång, men jag tog en håltimme från jobbet och släpade hem grejerna från reparatören innan han stängde för dagen, så när jag kom hem efter att ha stängt Sturebibblan stod resväskan i hallen där jag lämnat den. Min motivation för att genast koppla ihop alltihopa igen? Nobelfesten! Jag älskar sändningarna från Nobelfesten mer och mer för varje år. Segern bestod alltså i att jag med ledning av bilden ovan och två till i samma stil, tagna med mobilen intryckt bakom det baksideslösa skåpet där jag förvarar allt detta, lyckades få tillbaka alla kablar och koppartrådar på rätt ställen, och ut kom ljudet från middagen i Blå hallen. Ska man hitta någon liten ljus melodi i kråksången är det väl att kablarna numera är en aning prydligare ihopbuntade och mindre dammiga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s