I natt drömde jag att mina föräldrars nya grej var halvtama rovfåglar. En av dem, en stor och ganska vildsint rackare, satt på min hand och bet med näbben på mina lackade naglar och jag bara stod där och tittade på den med något slags skräckblandad förtjusning. Sedan vaknade jag med en förvånad känsla över mitt eget beteende, jag brukar ju vara rädd om naglarna. Den enda gång i livet jag kommit i närheten av domesticerade rovfåglar var på en falkeneringsuppvisning någonstans i närheten av Bad Gastein 2008. Där fanns den här bistra örnen, som istället för att vara fastkedjad borde ha fått flyga fritt.