Vår efterskottsjulafton har haft nästan precis de vanliga ingredienserna – julstrumpsjakt, julfrukost, julmusik, julklappar inklusive mammas alla nödrim (”Jag skriver dem mitt i natten, de blir roligare då”) och därefter – modifierad – julmat (omvänt jämfört med den riktiga ordningen), julfika, julgodis, julfilm, julpussel. Till råga på allt föll julsnö utanför fönstren, svägerskan och jag tog en liten skogspromenad och brorsan och jag byggde snögubbe och snölykta. Barnen har roat sig med julklappar och Babar-film – enligt Edith ”Bababar”. Och då har vi ändå sparat en del trevligheter till i morgon.

Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. (‭Jesaja‬ ‭9‬:‭6-7‬a)

Vi är välsignade.