I dag jobbade jag på Östermalms bibliotek för första gången sedan i somras. Det mesta gick bra, om än inte alldeles strömlinjeformat, särskilt inte när jag letade efter boken om Thielska galleriet. Vid en så enkel fråga som ”var står den och den boken?”, en bok som faktiskt finns inne och på sin plats, vill man ju gärna gå raka spåret till rätt hylla, med blixtsnabb blick lokalisera rätt bokrygg och plocka fram den till den imponerade besökaren. Helst ska man också, tack vare sin vana och kompetens, förstå precis vad besökaren menar även om han eller hon ger en lite felaktiga uppgifter. Och det började bra …

Besökaren: Hej! Var har ni Lib-c?
Jag: Lib-c … Menar du Iib-c?
Besökaren: Ja, det kanske inte var ett litet ”L” utan stort ”I” …
Jag: Ja, det tror jag. Här har vi dem. Vad heter boken du letar efter?
Besökaren: Ernest Thiel och hans konstgalleri.
Jag (som inte hittar boken): Jaha … Men det låter ju som en konstnärsbiografi.
Besökaren: Skulle den stå på ”Personhistoria” då?
Jag: Ja, det borde den.
Besökaren: Och då står den efter den det handlar om, eller hur? Thiel?
Jag: Just det.
(Vi letar på ”Personhistoria”, utan resultat.)
Jag: Nej, jag går och ser vad det står i katalogen …
(Kollar och kommer tillbaka.)
Jag: Det var, hrrm, oväntat, den ska vara placerad på ”Stockholm”. Det är här borta. Nähä, inte på Thiel. Inte på författarens namn, Linde. Boken är från 1969, det är ju möjligt att den hamnat i magasinet, även om det inte står så.
(Går mot magasinet, möter Margaretha.)
Jag: Böcker placerade på ”Stockholm” står alfabetiskt, oavsett signum, eller hur?
Margaretha: Ja. Och Östermalms- och Djurgårdsböckerna står för sig.
Jag: Vänta nu, var ligger Thielska galleriet …
(Skyndar ut till besökaren, via rätt hylla.)
Jag: Här är den! Den stod bland Djurgårdsböckerna. Eh … dagens klurigaste, tror jag!
(Besökaren blir glad och tackar, jag ler generat.)