Alltså, nu börjar jag bli mig själv igen.
En del resande har det blivit det senaste halvåret. New York, Boston och Italien betades av i en farlig fart under de två hysteriska semesterveckorna i somras, varpå jag gick igenom min mest extrema jobbperiod hittills under karriären då ett nytt bibliotek skulle iordningställas. Tre veckor efter biblioteksinvigningen var jag ett par dagar i Bristol och ytterligare fyra veckor senare på långweekend i Köpenhamn.
Men det mesta under den här perioden har handlat om jobb och stress, vilket har börjat lägga sig de senaste veckorna. Jag har bett om och fått ett något mindre krävande schema, kroppen har äntligen fattat att stressnivån har sjunkit och nu börjar till och med själva hjärnkontoret att återmöbleras. Det blev tydligt i kväll.
Just nu läser jag Bakom det evigt vackra av Katherine Boo, en dokumentärroman om livet i ett slumområde nära flygplatsen i Mumbai. Passande nog sändes i kväll första avsnittet i serien Urban Future på Kunskapskanalen som handlade om Mumbai och dess kontraster mellan rika och fattiga, smuts och gröna lungor. Bland annat filmades ett flygplatsnära slumområde som heter Santa Cruz.
Slummen som skildras i Kathrine Boos bok heter Annawadi. Jag googlade på det efter programmet och hittade en fantastisk bloggpost, My afternoon in the Annawadi slum, där en norsk resenär berättar hur hon vid brasan hemma i Norge satt och läste just Bakom det evigt vackra och några månader därefter besökte en engelskalektion i Annawadi, där hennes kusin undervisade.
Det var just kontrasten som gjorde det. Min hjärna triggas av sådant. En brasa i Norge. En engelskalektion i ett indiskt slumområde. Jag vill ut på äventyr.
Strax efter läsningen av bloggposten hade jag lite Facebook-kontakt med Andrea i Milano, som just lagt upp bilder från en resa genom Tyskland, och jag mindes min och Jennys vistelse i samma område förra året. Parallellt hade jag en chattruta öppen, där jag och Lena pratade om när det är dags att återkomma till Köpenhamn.
Man behöver absolut inte åka långt för att få schysta upplevelser, men tankarna rör sig just nu även utanför Europa. Reslusten är stark. I’m back.