Jag valde färgstarka grönsaker med flit, eftersom både kycklingen i sås och nudlarna gick i beigetrista toner, och ändå blev jag missnöjd just med grönsakernas färgblandning, som såg ut att vara hämtad direkt ur en receptsamling från 1975.

Samtidigt som vi åt såg jag och Jenny F avsnitten på den tredje och sista Saltkråkan-skivan i första säsongen. Vi skrattar åt Melker, är minst lika förtjusta i alla djur som Pelle och fascineras av alla stillsamma naturbilder – ängar, klippor, solnedgångar över vatten – som tillåts visas länge och ostressat i rutan.

Självklart kommer vi att titta vidare på de senare inspelade avsnitten, då Peter, Skrållan och Moses är med.