Koreanskt kan man förstås äta i New Yorks Korea Town, eller också kan ens koreanska sällskap – Jennys före detta kollega Ji-Yeun – ta med en till sin favoritrestaurang Cho Dang Gol några gator därifrån. Bättre än de andra, och ojämförligt bättre än de koreanska restauranger man kan hitta i Stockholm, menade Ji-Yeun. För oss var det mesta nytt och främmande, både smakerna och sättet att äta, vad som hör ihop med vad, hur man äter potatispannkakor med pinnar, hur mycket chilipasta man rör ner i maten utan att det blir plågsamt starkt, varför servitören hällde vatten i risgrytan och vad alla inkluderade smårätter var för något.
Gott var det, särskilt glasnudlarna blandade med köttbitar, bitar av ”rice cake” och förmodligen en massa andra saker, som åts med restaurangens egen tofu och ”sticky rice”.
