
Det blev mindre stressigt än jag trodde det skulle bli att bara ha en drygt dygnslång Indienreunion i Örebro. Vi anpassade oss helt enkelt bra till våra ramar. Här är dagens höjdpunkter.

Gudstjänst. Att gå till EFK-kyrkan Filadelfia var som att komma hem. Blandade åldrar och stilar, ungdomar med tatuerade kors och fräcka bibelfodral, kostymgubbar, rollatortanter, de med minutiöst genomtänkta outfits och de som inte bryr sig, sådana som obesvärat rör sig i stim och sådana som trevar sig fram med blicken. En genomsnittlig frikyrka klockan elva en söndag.

Solevi. Anledningen till att vi sex svenskar fick en så grym Indienresa förra hösten var att att den planerades och leddes av så grymma personer, framför allt Solevi John, uppvuxen i Indien som missionärsbarn och gift med Victor John, grundare av organisationen vi besökte. Victor var i Indien, men Solevi var hemma i Sverige och med på gudstjänsten. Det här var andra gången jag och Anna träffat Solevi sedan resan. Ett glatt återseende.

Ännu mer mat. Vi ååå-ade och mmm-ade mycket åt gårdagens indiska middag, och nästan lika mycket åt dagens viltskavsgryta hemma hos Martina. Vi älskar mat.

Resa lätt. Det var ju bara en övernattning, och Martina stod för det mesta av själva sovutrustningen, men jag blev ändå positivt överraskad av hur bra packningskomprimeringen gick. Tygkassen från Hedengrens och Myrorna-väskan (en korsning mellan en gammaldags resväska och en portfölj) räckte till min stora necessär, ett par ombyten, datorn, läsning och alla handväskprylar som alltid är med. Till råga på allt råkade vi hamna på en Monki med väldigt generös rea, och även mina reafynd (två tröjor, en sjal och en täckjacka) gick ner.
Underbar väska! Vilken fin packning, det låter osannolikt att du fick plats med inköpen, men säger du det så…
Allt handlar om luftminimering. 🙂 Kläder – särskilt täckjackor – kan bli mycket plattare om man pressar ihop dem på rätt sätt. Har man tur återtar de sedan sin ursprungliga form.