Man skulle kunna tro att den 23 december, med öppettiden 12-16, skulle vara en fridfull dag på Sturebibblan, men så blev det inte alls. Dagen rivstartade med vikarieintroduktion, farbror som behövde omplåstring, ett antal reservationsärenden i snabb takt och övriga generella frågor av besökarna som kom upp för trappan i en stadig ström. Studenterna lyste med sin frånvaro, men annars var det full aktivitet.

När biblioteket väl stängt fick jag på olika sätt mota bort sex personer som inte gillade att vi stängde så tidigt och försökte ta sig in ändå. Det är när biblioteksservicen inte erbjuds som det blir som tydligast hur efterfrågad den är.

Men för mig var de två extra timmarna betydelsefulla, jag kunde snabbt ta mig iväg till Storvreten, där nu julen börjat storstilat, med första Sickan Carlsson-filmen sedd, pusslet påbörjat och skinkan provsmakad.