CDIV Nigeriabreven

I dag fick jag ett mail som löd: ”Business Inquiry From Mr James Green, Details Attached”, och så ett bifogat Word-dokument som jag nästan blev sugen på att öppna, bara för att få veta vad för slags affärer Mr James Green var intresserad av. I dag återlämnade jag också den lilla gröna boken Nigeriabreven av Hatam Sabbagh. Nu syftar titeln snarare på brev från Nigeria, men jag lånade boken på grund av ett radioinslag där författaren berättade om bokens innehåll, nämligen de med svenska ögon bisarra inslagen i nigeriansk vardag, och då fick han också frågan om han kände till något om så kallade Nigeriabrev. Jo, sa han, han hade varit på ett internetcafé och fått höra att de 200-250 personerna som satt där skickade ut tusentals mail i timmen med falska löften om stora summor pengar. Några få personer svarar på mailen och ännu färre går med på att betala vissa mindre summor som avsändarna ber om. När offren förstår att att de blivit lurade tycker de att det är för pinsamt att anmäla vad som hänt, och på så sätt lönar sig mailbombandet. Radioinslaget, en del av ett Studio Ett-program i somras, är värt att lyssna på (det börjar 13 minuter in i programmet).

Boken, som baseras på bloggen med samma namn, innehåller stavfel på varenda sida och berättar den ena absurda, eller chockerande, berättelsen efter den andra. En del är mest skrattretande, annat människoovärdigt. Ett lättare smakprov finns i min citatblogg Excerpten, nämligen en kort text om Lagos International Airport.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s