Jag får en stående födelsedagspresent av Erica i Uppsala varje år, nämligen en moccabakelse och en kopp te på Ofvandahls. Jag blev i eftermiddag mött på Uppsalas numera grandiosa tågstation och fick en djupt nostalgisk promenad (via Antikvariat Röda rummet, hittade en tiokronorsbok) mot Sysslomansgatan. Vi valde båda en moccabakelse i år och pratade böcker, som det anstår två bibliotekarier i varsin mälardalskommun. Att träffa Erica är alltid lika trevligt och givande. Och att besöka Uppsala, som är så bekant och självklart mitt, trots att studieåren tillhör historisk tid.
Theomis 
Great Scott, de där såg fina ut =)
Ofvandahls är klassiskt av en anledning! Eller flera. Värt att besöka.
Gamla härliga Ofvandahls! Jag gick på Fjellstedtska på den tiden det var gymnasium och var stammis på Ofvandahls. Sigill- och Linnébakelserna var favoriterna.
Senast jag var i Uppsala, i mitten på juni, hann jag aldrig in där. Men jag kunde konstatera, genom fönstret, att i alla fall de blå Linnébakelserna finns kvar.
Jajamän, de ovanstående och de ljusgröna studentskorna och förmodligen allt annat!