Dagens boktips: Doppler av Erlend Loe. Stackars Doppler, han är inte riktigt klok, fast han tror att han är just riktigt klok. Plötsligt, efter en cykelolycka, får han insikten att det enda vettiga sättet att leva sitt liv är att bosätta sig ute i skogen för att slippa konsumtion och omvärldens krav på duktighet. Hans fru och barn mår bara bra av att klara sig utan honom, anser han, för problemen det innebär för dem dämpar deras duktighet. Konsumtion ersätter han med byteshandel (bra idé) och stöld (inte så bra idé).

Den här sött naiva och helt odrägliga personen är hejdlöst underhållande, och hur spejsade hans resonemang än är förstår man alltid vad han menar.

Hans upplevelse vid själva insiktsögonblicket, efter att han cyklat off-stig i skogen och ramlat, var den här:

När de värsta smärtorna gav sig lite, upplevde jag en välsignad ro. Det var bara skog. Den vanliga blandningen av allsköns sammansatta känslor och tankar och plikter och planer var borta. Plötsligt var allt bara skog. Och jag hade inte heller någon av de enerverande barnvisorna på hjärnan. Jag brukade annars alltid ha det. Visorna som ledsagar filmerna min son och hans kumpaner ser på video eller dvd. De är så genomträngande, så uträknade. Och de sätter sig så hårt i mitt centrala nervsystem. När jag föll hade jag haft dem surrande i månader. Hela vintern hade de plågat mig. Genom arbete och fritid och genom min fars död. Jag övervägde att söka hjälp. Pingu, till exempel. Denna tyskproducerade videopingvin som min son älskar. Baa, baa, bababa, baa, baa, bababa, baba, baba, baba, baba, baba, baba, baaa, ba, ba, baa, BAAAA! Den kunde mala i huvudet i flera dagar. Från det att jag slog upp ögonen på morgonen tills jag somnade på kvällen. Medan jag duschade, åt frukost, cyklade till jobbet, hade möten, cyklade hem igen, handlade middagsmat, hämtade på dagis, och så vidare och så vidare. Det var Pingu från morgon till kväll. Och andra dagar var det Byggare Bob.

Rätt ska vara rätt, Pingu är inte tyskproducerad, han är brittisk-schweizisk, enligt Wikipedia, som för övrigt under ”Background” beskriver serien med den vetenskapliga ton den förtjänar:

The program is set in Antarctica and centres around penguin families who live and work in igloos. The main character Pingu belongs to one such family. He frequently goes on adventures with his little sister Pinga, and he often gets into mischief with his best friend Robby the Seal.

One reason for Pingu’s international success, is the absence of human languages. All dialogue is in a loud honking ”penguin language” […].