Andra steget för att komma i mina vanliga gängor var att tillbringa tid med vänner i gamla bekanta miljöer. Under söndagseftermiddagen jazzbrunchade jag, Jenny H, Sofia och Kristina på Mosebacke, en sen födelsedagspresent till Jenny. Ett par bord bort satt ett sällskap bestående av enbart män, i lite varierande åldrar. Vi försökte gissa hur de kände varandra. Var de kolleger? Bodde de i Stockholm eller var det här sista dagen på en tjänsteresa? Eller utövade de någon sport tillsammans? Eller – vilket Sofia trodde – var de båtägare som alla tillhörde samma båtförening? Kristina gick till slut bort och frågade och de hakade villigt på: ”Om vi var en båtförening, vem av oss skulle vara ordförande?”

Men ingen av våra gissningar var korrekt – det var en svensexa. När man sedan passerade dem på väg till dessertbordet fick man räkna med blickar och leenden.

Glass på Nytorget på det.