Någon mer än jag som drömmer mikrodrömmar? Eller är jag i själva verket galen, sedan länge? Det verkar som att det pågår en kryptisk pjäs i min hjärna, nonstop, och ibland innan jag somnar på riktigt slumrar jag till och hör korta, lösryckta repliker. Jag har börjat skriva ner ett urval.

– Familjetaxi, Örebro.
– Som du, Mackan, och sidenskorporna!
– Jag bryr mig inte om herr Nitton.
– Flugskiffer!
– Välkommen till Tellus, jag heter Ketchup.

Dessa rader är helt autentiska. Hälsningar från mitt undermedvetna.

Vaknade just en solig sommarmorgon på en stenhäll vid sidan av en ladugårdsvägg där det växte hallon och vimlade av surrande bin. Kollade mobilen. Ett mail hade kommit från den kursansvariga på Historiska institutionen, som skrev att min lilla film – en uppgift i kursen Stockholms historia – i hård konkurrens vunnit en internationell tävling och blivit översatt till engelska. Den engelska speakertexten var bifogad, samt ett inscannat handskrivet brev från kungen med varma gratulationer. Han tyckte filmen var jättebra. Tyvärr fick jag inte läsa allt han skrivit, eftersom brevet var bitvis censurerat. God morgon!