Någon mer än jag som drömmer mikrodrömmar? Eller är jag i själva verket galen, sedan länge? Det verkar som att det pågår en kryptisk pjäs i min hjärna, nonstop, och ibland innan jag somnar på riktigt slumrar jag till och hör korta, lösryckta repliker. Jag har börjat skriva ner ett urval.

– Familjetaxi, Örebro.
– Som du, Mackan, och sidenskorporna!
– Jag bryr mig inte om herr Nitton.
– Flugskiffer!
– Välkommen till Tellus, jag heter Ketchup.

Dessa rader är helt autentiska. Hälsningar från mitt undermedvetna.