Nej, Jo Nesbø, det här är inte sant. Att prata om latent våldsamhet är en sak, men att alla skulle ha haft en mordisk hämndfantasi är en annan.

Om man med latent benägenhet till våldsamma aggressioner menar att vem som helst av oss under extrema omständigheter kan utföra våldsamma handlingar så är nog det helt riktigt, men då är just extrema omständigheter ett villkor – att man själv blir utsatt för våld, bevittnar våld, drabbas av svår psykisk sjukdom eller något annat extremt destruktivt. Den gruppen är stor, alldeles för stor, men tack och lov är vi också många som slipper det.

I ett Dr Phil-avsnitt jag såg för länge sedan ägde en kort dialog rum som fick fäste i minnet. De exakta omständigheterna har jag glömt, men det handlade om en familj där något riktigt tragiskt pågick, jag misstänker att det var något incestuöst, och mamman var på plats i studion. När samtalet skulle avrundas sa mamman – självklart och plågsamt medveten om tragedin – någonting i stil med att ”nåväl, alla familjer har ju sina mörka hemligheter”. Det var en tröst Dr Phil inte kunde ställa upp på. ”Nej”, sa han, ”hemligheter av det här slaget finns inte i alla familjer.”

Dr Phil sa inte ”er familj är den enda som drabbats av det här”. Det är det andra osanna diket man kan hamna i, och det som många opponerar sig mot. Men jag ogillar det motsatta lika mycket.

(Klippet kommer ur Vi Läser nr 3, 2014.)