Drygt 400 sidor novellsamling ska vara lästa i övermorgon och jag har inte kommit långt. Vetegrässmoothien med Lena W på Wayne’s i eftermiddag gav lite energi – det borde den i alla fall ha gjort, den smakade väldigt nyttigt – men jetlagen sitter fortfarande i. Tur att jag gillar Främmande jord så här långt. Temat är indiska invandrarfamiljer i USA, och trots att mitt eget liv är så långt från deras tycker jag att jag förstår precis – kulturkrockar, saknad, prestationskrav, förståelseglapp mellan olika generationer, jag nickar instämmande i tanken och konstaterar att Jhumpa Lahiri är en god berättare.